You are currently browsing the category archive for the 'Uncategorized' category.
Bloggandet går på lågfart, utan intention att göra några stora inlägg eller förändringar. Bloggen fyllde en funktion för mig under mitt första år som noachid. Den sporrade mig att lära mig mer om Judendomen och den gav mig några värdefulla kontakter.
Jag är fortfarande nybörjare, men jag är klar med att byta religion och världsbild. Kontakterna på ett par olika webforum med andra noachider och med Rabiner känns (känns) viktigare än att blogga. Viktigast för mig är nog att fortsätta lära mig mer. Jag laddar hem mp3-er från olika siter, ex Noahidenations.com, och jag läser eller deltar i diskussioner med andra noachider.
Judendom är till stor del en livsstilsreligion, snarare än en religion tros.sats-religion. De sju noachidiska buden är kategorier av fler bud. Jag lever mitt liv i huvudsak efter följande 66 bud: http://www.noachide.org.uk/html/66_noachide_laws.html
Dessutom ber jag nog mer än vad en Svensk ”medel-Svensson” gör och när jag ber är det ofta från Psaltaren utifrån judisk tradition.
Det finns några saker en noachid inte får göra, som jag inte gör. Jag hämtar listan från http://www.becomingjewish.org/7laws.html :
“1) Observing Shabbat in the same manner as the Jews;
2) Observing the Jewish holy days in the same manner as the Jews;
3) Studying the parts of the Mishnah/ Talmud that are not related to the B’nei Noach mitzvot;
4) Writing a Torah Scroll;
5) Receiving an aliyah;
6) Making, writing, or wearing tefillin”
Så, att lära mig mer om judendom, be och leva efter buden för mig, det är min religion. /
Niklas
Min farmor dog för ett par veckor sedan. Hon blev 97 år gammal. Inom judendomen brukar man vara snabb med att ordna begravning, men jag är den enda i släkten som är religiös eller som bekänner mig till judendomen. Hon begravs därför på sedvanligt Svenskt sätt i kyrkan.
Som noachid bör jag inte ta del av eller engagera mig i ”avgudadyrkan”, vilket bön eller sång till människan Jesus är. Det finns oftast ingen anledning att besöka andra religioners lokaler eller aktiviteter. Undviker jag att delta i andra religioners aktiviteter undviker jag samtidigt risken att ägna mig åt ”avgudadyrkan”, vilket innebär att jag lever efter ett av de nochidiska buden. Därför finns ett dilemma: Att gå på min farmors begravning, med risk för att delta i avgudadyrkan eller att avstå att gå och därmed såra min far i en stund då han mår gott av min närvaro och önskar att jag är där.
Ärligt talat, jag har inte övervägt att inte gå på begravningen. Det är dock ett teoretiskt dilemma. Därför frågade jag ett par Rabbiner på siten asknoah.org. Svaret jag fick var att om det ställer till med stort förtret i släkten om jag inte går på begravningen och om begravningen inte hålls som ett utpräglat religiöst möte så kan jag gå om jag inte ber eller sjunger till någon avgud (d v s till Jesus). Min släkt är sekulär och inte engagerad i kristendom eller några andra religioner. Jag är den ende idag som är aktivt religiös. Det finns nog ingen risk att det blir ett aktivt religiöst möte av begravningen. Det är skönt att veta att det när det gäller halacha (lagens tillämpning) för noachider inte finns ett förbud mot att jag deltar i en anhörigs begravning.
/Niklas
Just nu lyssnar jag på ett intressant program som gick för ett par veckor sedan på Tovia Singers show från Arutz 7 där Jim Long interviewas: http://www.israelnationalnews.com/Radio/News.aspx/1497
/Niklas
Jag köpte boken The Rainbow Covenant av Michael E Dallen. Det är en verkligt trevlig bok. Den är både lättsam och djup. Den som vill ha den lättsamma delen läser de korta kapitlen. Den som vill ha lite mer kunskap kollar upp den stora mängden fotnoter. Boken passar därför alla. Jag läser kapitlen och stora delar av fotnoterna. Tyvärr håller boken på att bli slutsåld och är lite svår att få tag på.
Veckan som var pressenterades årets Nobel-pristagare. I början av boken finns ett kapitel som heter Permanent revolution redovisar Dallen bland annat statistik över antalet Nobelpris per million bekännare i deras respektive religion. Vinnare blev judendomen med 3,9 Nobellpris per milion bekännare. Näst mest var protestantiskt kristna med 0,7 nobelpristagare per milion bekännare. Katoliker, Ortodoxt kristna, Budister, Hinduer och Muslimer hade alla 0,06, eller ännu färre, Nobelpristagare per million bekännare. Judar är klart överrepressenterade!?
Dallen menar att det är något unikt med de bud som Gud givit mänskligheten via det judiska folket. Det är bud som på ett revolutionerande sätt gör att de som lever efter Guds bud kommer till sin rätt och kan förverkliga sin potential. Buden som givits till det judiska folket har påverkat världshistorien, filosofin och vetenskapen.
Boken fokuserar på lagbud och etik. Jag skulle önskat att det var mer om bön och om firande av judiska högtider för oss noachider. Samtidigt tycker jag det är lite väl mycket om matlagstiftning, men var och en har väll sina favoritområden. The Rainbow Covenant rekommenderas varmt!
/
Niklas
Just nu pågår Sukkos. Det är en av de högtider som är påbjudna i Bibeln/Tanakh.
Förra året skrev jag:
”När templet fortfarande stod i Jerusalem brukade prästerna varje Sukkos offra i templet för alla andra folk, trots att de inte tror på Gud. Profeten Sakarja profeterade (Sak 14:1-21) att när Moshiach (Messias) kommer och återuppbygger templet ska människor från de olika folken komma och offra i Templet och fira lövhyddohögtiden.
Idag finns inget Tempel på tempelberget. Därför läser man texter om offertjänsten istället, tillsammans med bön.”
Anledningen till att det under tempeltiden under Sukkos offrades särskilda offer för alla andra folk var att egentligen borde alla andra folk den högtiden borde komma till templet i Jerusalem och offra till Gud, men de hade tappat tron på Hashem. Därför offrade judarna till Gud för hednafolken under Sukkos.
Idag finns det inga föreskrifter för hur icke judar bör högtidlighålla Sukkos. Vissa noachider håller festligare måltider. Andra bygger lövhyddor efter judiska förebilder. Vissa betonar att det är extra viktigt att be dessa dagar, för bönen har i någon mån samma funktion som offren i templet hade. Även att tacka Gud för att han har omsorg om oss var och en brukar betonas.
Jag kommer försöka be lite mer än vanligt och vara noggranare med mina bönerutiner.
/
Niklas
I morgon är det Yom Kippur, Försoningsdagen. Enligt den judiska traditionen bad Moses Gud om försoning för det judiska folket, efter händelsen med guldkalven, och på Yom Kippur fick man försoning och då fick Mose den andra uppsättningen av lagtavlorna. Sedan dess är Yom Kippur en viktig dag för försoning inom judendomen. På Yom Kippur får man försoning för synder begångna mot Gud, men man bör redan en tid innan ha sett till att försöka gottgöra och försonas med människor som man kan ha gjort orätt mot.
Rabbi Yoel Schwartz rekommenderar att noachider ber om försoning med Gud denna dag, även om det inte är en fastedag för oss icke judar (Källa…).
Web-sidan från JAHG-USA ger inga förslag till högtidlighållande av Yom Kippur för noachider.
Boken ”The Rainbow Covenant” av Michael E Dallen nämner endas på ett ställe Yom Kippur, i ett sammanhang som handlar om att noachider, icke judar, får välja att uppmärksamma de judiska högtiderna. Boken ger dock inga förslag på hur.
Så hur ska jag göra? Jag har inte tagit ledigt från arbetet och fastar inte. Dock har jag avbokat en aktivitet på kvällen för att jag ska kunna studera Torahn, be och läsa på om vad försoning innebär inom judendomen. Jag planerar även be Gud om förlåtelse och där jag har brustit ska jag försöka mig på att skissa en plan för att leva bättre nästa år.
/ Niklas
Info hämtad bl a från:
http://www.okbns.org/pdf/Noahide_Commandments3_503107.pdf
http://image.aish.com/yomkippur_reader.pdf
http://www.noahide.com/holidays.htm
Jag var på Gudstjänst igår i Stora synagogan i Stockholm. Det var en väldigt fint, med mycket bön och textläsning. Och såklart även blåstes i Shofar, ett bockhorn, för att väcka varje slumrande själ så att varje person ska vända sig mer till Hashem.
Jag satt bredvid en äldre herre som såg till att jag hängde med i bönerna från boken. Merparten var på hebreiska, men allt stod även skrivet med Svensk text så alla kunde hänga med.
Vid ett par tillfällen kom ett par mammor förbi så deras små barn fick hälsa på den äldre mannen bredvid mig. Han berättade med stor glädje att det var hans barnbarnsbarn. Vilken ynnest det måste vara för honom att få se barnbarnsbarnen växa upp. Jag ville inte fråga mannen om hans bakgrund, men han måste ha varit barn eller tonåring under andra världskriget. I hans ungdom var det vanligt att judiska familjer var sönderslagna eller utplånade av nasisternas försök till utrotning av judar. Visst verkade mannen bredvid mig väldigt glad över barnbarnsarnen, men det kanske är så att jag som inte var med när han var ung ens om jag vill kan förstå hans glädje fullt ut.
När vi kom ut från Synagogan hade polisen spärrat av gatan med kravallstaket och en polispatrull bevakade så att besökarna eller synagogan inte skulle utsättas för några otrevligheter. Några kvarter bort hölls under dagen demonstrationer mot Irans regim och för Palestiniernas situation. Antagligen var det skälet till att vi denna dag skyddades med kravallstaket när vi gick på Gudstjänst.
/ Niklas
Förra årets Rosh Hashana var snarast en möjlighet för mig att lära mig vad högtiden är, rent teoretiskt, då det var mitt första år som noachid. I år har jag skrivit en lista med saker att ta itu med inför helgen.
Tänker man på att det är tre dagar kvar till dess Gud beslutar om jag ska få ett år till skriven i livets bok och beslutar vilka eventuella inkomster och välsignelser jag kan tänkas få nästa år, då är det några saker jag vill avsluta på ett snyggt sätt.
Av en slump har jag fått kontakt med en person som jag gjorde en affär med för ca 15 år sedan där jag hade kunskap (eller en misstanke) om att det jag sålde kanske inte till 100 % överensstämde med det killen trodde att han köpte. Jag har bestämt tid med killen på lördag förmiddag, i sista stund för att ersätta och gottgöra honom.
Jag har även anmält att jag tänker besöka en synagoga i helgen. Jag lär få skriva om det då.
/ Niklas
Varje år på årets första dag, på Rosh Hashanah, granskar och bedömer Gud alla människor och dömer om de ska få skrivas i Livets bok ett år till.
Inför Rosh Hashanah är det därför viktigt att granska sitt eget liv, försöka gottgöra det man gjort fel. Har man något otalt med andra är det hög tid att försöka försonas och gottgöra om man har orsakat lidande eller skada. Det är även viktigt att granska i hur hög omfattning man har levt efter de bud Gud har givit mig att följa.
Jag kommer printa ut de 66 buden som ingår i de sju Noachidiska budens kategorier och begrunda i vilken omfattning jag har följt dem. (http://www.noachide.org.uk/html/66_noachide_laws.html )
Det kan vara så att jag måste göra en plan inför nästa år för hur jag mer ska leva enligt de bud jag är ålagd.
Ät en god måltid med familjen eller vänner. På ett av NoahideNations forum hittade jag flera inbjudningar för noachider att delta i.
En grupp som jag läste om i Texas kommer ex att träffas för att först ha en ceremoni och sedan gå på en lokal restaurang och äta. Ceremoni innefattar att de ska gå till ett vattendrag där det finns mycket fisk och kasta i bröd i vattnet, för att symbolisera hur synderna förs bort. De ska stå vända österut och stänka vatten över sina huvuden och kommer citera Psalm 103:12 ” Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss”. Sedan skulle de gå ut och äta.
Psalm 47 uppges vara lämplig för Noachider att läsa på Rosh Hashanah (http://www.curriculum.noahidehomeschool.org/resources/roshhashanah.pdf). I denna psalm nämns ”Folkens främsta samlas som Abrahams Guds folk”, Ps 47:10. Med ”Folkens främsta” avses rättfärdiga icke judar enligt Rabbi Shlomo Yitzchaki som levde i Frankrike på 1100-talet.
I Synagogorna över hela världen kommer man blåsa i bockhorn, Shofar. Noachider har inget bud om att de måste besöka en synagoga för att höra när man blåser i hornen, men är inte heller förbjudna. Har man möjlighet att besöka en synagoga kan gärna göra det, men kom ihåg att anmäla ditt besök några dagar i förväg (viktigt).
Ljudet av Shofar ska påminna människan att vända sig till Hashem.
Hur bedömer Gud en noachid? Noachider är ålagda att leva efter de sju noachidiska buden, som alla säger vad vi inte ska göra. Gud granskar oss alltså utifrån i vilken utsträckning vi inte bröt mot de sju buden. Dessutom ser Gud till det goda vi gjort mot andra i praktiska handlingar eller när vi ger till välgörenhet.
Jag har inte ännu planerat helt hur jag ska fira Rosh Hashanah. Eventuellt besöker jag en synagoga.
/ Niklas
Vi är nu i årets sista månad Elul. På Lördag är det nytt år!
Då firas Rosh Hashannah. Tio dagar efter det är det Yom Kippur, försoningsdagen.
Det är dags att börja förbereda sig för dessa högtider. Jag ska skriva mer om det de närmaste dagarna.
/Niklas
