Märkligt att skrifter som är nästan 3000 år gamla förutsäger att judarnas historia ska vara kantad av landsförvisningar till andra länder. I 3 Mosebok står:

Lev 26:43  Ty landet måste bliva övergivet av dem och så få gottgörelse för sina sabbater genom att bliva öde när folket är borta, och själva skola de få umgälla sin missgärning, därför, ja, därför att de förkastade mina rätter, och därför att deras själar försmådde mina stadgar.
Lev 26:44  Men detta oaktat skall jag, medan de äro i sina fienders land, icke så förkasta eller försmå dem, att jag förgör dem och bryter mitt förbund med dem; ty jag är HERREN, deras Gud.
Lev 26:45  Nej, till fromma för dem skall jag tänka på förbundet med förfäderna, som jag förde ut ur Egyptens land, inför hedningarnas ögon, på det att jag skulle vara deras Gud. Jag är HERREN.
Lev 26:46  Dessa äro de stadgar och rätter och lagar som HERREN fastställde mellan sig och Israels barn, på Sinai berg genom Mose.

Först på 500-talet innan tidräkningen och sedan från år 70 har judarnas historia varit kantad av att de varit utspridda i världen. Så som Moseböckerna förutsade. Vet ni, återvändandet 1948 finns också med, på en andra platser i Bibeln!

N

Annonser