Gud vill ha gemenskap med människor och han vill mest av allt att människor vänder sig till honom i uppriktig bön. Bön är alltså en väg till upprättande av relationen med Gud som kan ge räddning (d v s frälsning eller rättfärdiggörelse). Bibelns ord berättar om detta bättre än jag gör. I Jona bok vände sig Gud via Jona till ett folk som inte var judar:

Jon 3:8 f. … Må var och en ropa till Gud av all kraft och vända om från sin onda väg och från den orätt han gör.
Jon 3:9 Vem vet, kanske vänder Gud då om och ångrar sig och vänder sig från sin vredes glöd, så att vi inte förgås.”
Jon 3:10 När Gud såg vad de gjorde, att de vände om från sin onda väg, ångrade han det onda som han hade hotat att göra mot dem, och han gjorde det inte.

Bön är välbehagligt för Gud, om den som ber är ”redlig”.
Pro 15:8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.

Istället för syndoffer för överträdelser fungerar att ”gör vad rätt är”, praktisera ”kärlek” och ”ödmjukhet” som ett medel för försoning med Gud:

Mic 6:7 ”Har HERREN behag till vädurar i tusental, till oljeströmmar i tiotusental? Skall jag giva min förstfödde till offer för min överträdelse, min livsfrukt till syndoffer för min själ?
Mic 6:8 Nej, vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär HERREN av dig, än att du gör vad rätt är och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud? ”

/N

Bilden är hämtad från Aish.com. Den föreställer en Etiopisk judinna som ber vid västra muren i Jerusalem.

Annonser