Jag har aldrig haft någon lust att be till någon annan gud än Israels Gud. Förr hade jag ett antal missuppfattningar som gjorde att jag var kristen och dessa har jag lämnat. Då blir det plötsligt ett problem att i umgänget med de gamla vännerna. Det är inget problem att umgås men om man sätter sig ned och ber… Ska jag sitta med och indirekt delta i vad jag idag tycker är avgudadyrkan (att be till en människa). Jag trivs i vännernas sällskap, det är just bara den aktiviteten.
Hade det funnits noachidisk-judiska trosgemenskaper i Sverige hade jag kanske valt att bekanta mig mer med dem, men nu är läget inte så. Vissa är nog nöjda med att vara privatreligiösa noachider men för mig som varit med i ett par olika församlingar i religionen jag växte upp med uppstår lite av ett tomrum.
I framtiden hoppas jag att vi kan bli några fler noachider i Sverige och att vi kan hålla någon form av gemenskap.
Till dess är jag glad att Gud låter mig ha en riktigt god vän och andra trevliga bekantskaper. Ingen människa är utbytbar, men en trosgemenskap kan många gånger vara svårslagbar.

Tusan så fundamentalistisk jag känner mig som bryr mig så, meeen…

/N

Annonser