You are currently browsing the monthly archive for november 2008.

Några av mina vänner sedan jag var kristen (25 års period) fattar inte hur jag kan vara noachid och tro på bud som inte uttryckligen står i Bibeln (att de tror på treenighet och att människans natur skulle ha förändrats i o m ”syndafallet” ser de som en heeelt annan sak). Men visst, de sju buden står inte uppradade i Bibeln.
Samma problem gäller vilka bud Abraham levde efter. Gud uppenbarade sig och sade till Isak:

Gen 26:4 Jag skall göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen, och åt dina efterkommande skall jag ge alla dessa landområden. Och i din avkomma skall alla jordens hednafolk bli välsignade,
Gen 26:5 eftersom Abraham lyssnade till min röst och tog vara på det jag förordnat: mina befallningar, föreskrifter och lagar.

Så vad hade Abraham fått för förordningar och Lagar som han var ålagd att hålla?
Inte så mycket kan tyckas:

Gen 17:10 Och detta är det förbund mellan mig och dig och dina efterkommande som ni skall hålla: Alla av manligt kön hos er skall omskäras.
Gen 17:11 Ni skall skära bort er förhud som tecken på förbundet mellan mig och er.

Alla översättningar av 1 Mos 26:5 som jag har talar i plural om tre olika former av pålagor ” befallningar, föreskrifter och lagar ”. Det är tre pålagor som var och en benämns i plural, vilket inte stämmer om det endast är budet om omskärelse som avses.

Rashi menar att 1 Mos 26:5 handlar om att Abraham höll bud om god sexuell moral, höll Sabbatsbuden, höll buden som förbjuder stöld och blodspillan, han åt inte fläsk och hade inte kläder av både lin och ull. (http://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/8221/showrashi/true/jewish/Chapter-26.htm)

Nu har vi en motsägelse: Mina kristna vänner säger att Gud inte hade givit såvärst mycket till bud, fast Bibeln talar om bud i Pural, samtidigt som Rashi talar om Bud som inte omnämns förens långt senare.

En judisk tolkning jag har stött på är att Abraham faktiskt levde efter buden för det judiska folket för att Gud hade uppenbarat dem för honom.

Hur som helst är det troligt att bud var givna om man tror på 1 Mos 26:5, en uppfattning som även den muntliga lagen hävdar. Tror man på 1 Mos 26:5 är det inte svårt att tro att Noachidiska bud var givna vid förbundet mellan Gud och Noa.

/N

Så var det fler kapade fartyg utanför Somalia denna vecka. Det står ju i Bibeln att människor har lagen i sitt hjärta så de kan följa den, så varför följer inte piraterna sitt samvete? De borde förstå att stöld alltid är fel, eller…

clipboard02

Historien bakom:
Somaliska fiskare kom inte plötsligt en dag på att de skulle bli pirater och började mot sitt samvete. Det började med att landet blev laglöst i början av 90-talet efter att dåvarande regering hade störtats. Utan regeringsmakt och statliga institutioner utbröt strider mellan olika grupper som ville styra i landet.

Under tiden började andra länders fiskeflottor fiska på Somaliskt vatten och konkurerade med den inhemska fiskerinäringen. Under 90-talet fick vissa nog och började agera ”kustbevakare” och beslagtog fiskefartyg från främmande länder som utan några tillstånd fiskade på Somaliskt vatten. Kustbevakarna började beslagta främmande fiskefartyg som sedan fick lösas ut mot straffavgifter.
Så uppstod en ”kustbevakning” som levde på straffavgifter. Steget till att som pirater kapa främmande förbipasserande fartyg var sedan inte så långt.

Piraterna blev inte kapare från en dag till en annan. Detta kan förklara, men rättfärdiggör inget.

Framåt:
Kortsiktigt kommer internationell sjöfart troligen behöva millitärt stöd när de passerar farvattnen. Det bör minska avkastningen av sjöröveriet och öka risken.
Långsiktigt är nog bör nog övervägas om den militära närvaron i området inte ska användas till att se till att främmande länder inte kan fiska på Somaliskt vatten. Planer finns på att försöka anställa lokalbefolkning för att vara vad de utger sig att vara, kustbevakare.

Det finns uppenbart andra drivkrafter än det mänskliga samvetet, eller lagen i vår hjärta, som styr ofta människor. Det är tveksamt om människor blir lyckliga av pengar, ännu mer tveksamt om stulna pengar ger lycka.
Det finns det en attraktion och särskild drivkraft i att lyssna till sitt hjärta, det man inners inne vet är rätt och göra det. Budet är i ditt hjärta så att du kan följa det. Det är långt mellan örat och hjärtat ibland

Deu 30:11 Ty det bud som jag i dag ger dig är inte för svårt för dig och det är inte långt borta.
Deu 30:12 Det är inte i himlen, så att du behöver säga: ”Vem vill för oss stiga upp till himlen och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?”
Deu 30:13 Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: ”Vem vill för oss fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi kan följa det?”
Deu 30:14 Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du kan följa det.

/N

Periodvis är jag nog ganska präktig, när jag fyller upp min tid påkloka meningsfulla sätt. Sista veckan har inte riktigt varit sådan. Jag har i o f s varit mån om min kropp som fått motion flera gånger. Livet är en gåva så att göra vad man kan för att kunna leva ett långt friskt liv är att visa tacksamhet mot Gud. Dags att styra upp ett par andra områden dock.

Igår laddade jag ned nya filer till mp3-spelaren igen. Denna gång från Jewsforjudaism. Det är lätt att omedvetet tro och tolka Bibeln som man alltid gjort. Jag vill bli ännu mer medveten om de tydligaste skiljelinjerna i judisk och kristen tro, och då är jews for judaism bra.

/N

Så har det kommit ett förslag att dödshjälp ska bli tillåtet från en arbetsgrupp inom Statens medicinsk-etiska råd (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=851405&rss=1399)

Min religiösa ståndpunkt är att livet är en gåva från Gud. Då är det fel att välja att dö i förtid. Att leva till fullo varje dag så länge det går blir då en form av vördnad inför den som givit oss livet.

Jag har stött på uppfattningen (inom judendomen) att det ibland kan vara rätt att ta liv, men då med syfte att rädda liv.
Att döda ex en massmördare som skjuter folk på en skola eller en självmordsbombare kan rädda andras liv. Att döda den som har för avsikt att kränka livets gåva kan vara acceptabelt.
Även om abort kan ses vara att döda en ofödd människa, kan det ibland vara acceptabelt om det finns allvarliga medicinska risker med en graviditet så att moderns liv kan räddas genom att avbryta.

Från mitt perspektiv är det många steg tillbaka att tillåta dödshjälp.

/N

Nyckeln till att förstå Jesajas 53:e kapitel ligger i att förstå vem som Jesaja kallar för Herrens tjänare i Jes 52:13-53:12.

Tittar man på några andra passager i Jesaja finner man följande:

Isa 44:1 Men hör nu, du min tjänare Jakob, du Israel som jag har utvalt.

Isa 44:2 Så säger HERREN, han som skapade dig, han som formade dig redan i moderlivet och som hjälper dig: Frukta inte, du min tjänare Jakob, du Jesurun som jag har utvalt.

Isa 44:21 Tänk på detta, du Jakob, du Israel, ty du är min tjänare. Jag har format dig, du är min tjänare. Israel, du blir inte bortglömd av mig.

Isa 45:4 För min tjänare Jakobs skull, för Israels skull, min utvalde, kallade jag dig vid namn. Jag gav dig ett ärenamn, fastän du inte kände mig.

Isa 48:20 Drag ut från Babel, fly från kaldeerna! Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt, för ut det till jordens ände, säg: ”HERREN har återlöst sin tjänare Jakob.

Isa 49:3 Han sade till mig: ”Du är min tjänare, Israel, genom dig vill jag förhärliga mig.”

Nyckeln är alltså att Jesaja beskriver Israels folk som ”min tjänare”!

Israels folk benämns som Herrens tjänare, av Jesaja. Tolkningen av Jesaja 52:13-53:12 blir då mycket lätt. Den handlar om hur Israel har fått lida genom historien och hur folkens synd har drabbat Israel. Texten antyder t o m att Israels folk har haft en funktion som syndabock för folken, ” näpsten var lagd på honom ”.

Isa 52:13  Se, min tjänare skall hava framgång; han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.
Isa 52:14  Såsom många häpnade över honom, därför att hans utseende var vanställt mer än andra människors och hans gestalt oansenligare än andra människobarns,
Isa 52:15  så skall han ock väcka förundran hos många folk; ja, konungar skola förstummas i förundran över honom. Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se, och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.

Isa 53:1  Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var HERRENS arm uppenbar?
Isa 53:2  Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.
Isa 53:3  Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet.
Isa 53:4 Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.
Isa 53:5  Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.
Isa 53:6 Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.
Isa 53:7  Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun.
Isa 53:8  Undan våld och dom blev han borttagen, men vem i hans släkte betänker detta? Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land, och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.
Isa 53:9  Och bland de ogudaktiga fick hans in grav bland de rika kom han först, när han var död fastän han ingen orätt hade gjort och fastän svek icke fanns i hans mun.
Isa 53:10  Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.
Isa 53:11 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.
Isa 53:12 Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna.

Notera att det Judiska folket även i psaltaren liknas vid får som förs till slakt:

Ps 44:12 Du gjorde oss till slaktfår och skingrade oss bland folken.

För den som vet vad Jesaja brukar avse när han skriver om Herrens tjänare, nämligen Israels folk, blir Jesaja 53 en märklig profetia genom att den på ett träffande sätt har slagit in gång på gång genom världshistorien.

/N

PS. Denna artickel har inspirerats av Rabbi Singers artickel http://www.outreachjudaism.org/sin.html DS.

Jag gjorde en återblick i morse. Under våren beslutade jag mig för att byta religion, från kristen, till att vara noachidiskt troende på judendomen. Vad mycket nytt jag har lärt mig! Jag har börjat följa veckans läsning (parsha) och har blivit bättre och bättre på att ha en läsestund varje dag.
Bönen har blivit mer regelbunden och jag börjar uppskatta att be från psaltaren också. Jag jobbar på att be vid fler tillfällen under dagen. Det ger så mycket tillbaka, när man knyter ann till Gud. Dessutom tycker jag att jag får fler bönesvar nu än tidigare.
Så har jag börjat att följa den judiska almanackan och så sakteliga lära mig mer om högtiderna.
Jag har även fått tillfälle att läsa och lyssna på massor med info från olika webplatser om noachidisk judendom och judendom.

Det enda mörka molnet är nog att jag saknar en god gemenskap.

Det är inte så vanligt att folk byter religion mitt i livet, efter 25 år. Jag kan bara tacka Gud för att jag fått den här möjligheten. Det är så gott!!

/N

Varför är jag noachid istället för att försöka bli jude?
Många argument kan anföras. Ska man vara en praktiserande jude så är det definitivt något som kräver viss ansträngning.
Jag så en videosnutt som gav mig ny input: http://www.aish.com/spirituality/LoriAlmostLive/Why_I_Dont_Live_In_Israel.asp

Jag har haft lite kontakt med några judar och gemensamt är hur de berättar om familjen i Israel och hur de gång på gång reser till Israel. De älskar Israel på ett sätt som definitivt skiljer sig från min känsla för mina semestermål. Israel är hemlandet, även för de som i generationer bott i andra länder.

Jag ser med förundran hur Bibelns profetior går i uppfyllelse med de som återvänder till Israel, men inte känner jag för Israel som de. Israels historia är enastående intressant. Israel har en intressant natur och djurliv med arter både från Europa, Afrika och Asien. Jag tycker om både Israel och det judiska folket, men jag har nog inte riktigt samma hängivna kärlek för det landet som de.
Vissa menar att Judar i någon mån har en gemensam andlig rot. Jag tycker om Israel och judarna, men jag har inte en judisk ande.

/N