Nyckeln till att förstå Jesajas 53:e kapitel ligger i att förstå vem som Jesaja kallar för Herrens tjänare i Jes 52:13-53:12.

Tittar man på några andra passager i Jesaja finner man följande:

Isa 44:1 Men hör nu, du min tjänare Jakob, du Israel som jag har utvalt.

Isa 44:2 Så säger HERREN, han som skapade dig, han som formade dig redan i moderlivet och som hjälper dig: Frukta inte, du min tjänare Jakob, du Jesurun som jag har utvalt.

Isa 44:21 Tänk på detta, du Jakob, du Israel, ty du är min tjänare. Jag har format dig, du är min tjänare. Israel, du blir inte bortglömd av mig.

Isa 45:4 För min tjänare Jakobs skull, för Israels skull, min utvalde, kallade jag dig vid namn. Jag gav dig ett ärenamn, fastän du inte kände mig.

Isa 48:20 Drag ut från Babel, fly från kaldeerna! Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt, för ut det till jordens ände, säg: ”HERREN har återlöst sin tjänare Jakob.

Isa 49:3 Han sade till mig: ”Du är min tjänare, Israel, genom dig vill jag förhärliga mig.”

Nyckeln är alltså att Jesaja beskriver Israels folk som ”min tjänare”!

Israels folk benämns som Herrens tjänare, av Jesaja. Tolkningen av Jesaja 52:13-53:12 blir då mycket lätt. Den handlar om hur Israel har fått lida genom historien och hur folkens synd har drabbat Israel. Texten antyder t o m att Israels folk har haft en funktion som syndabock för folken, ” näpsten var lagd på honom ”.

Isa 52:13  Se, min tjänare skall hava framgång; han skall bliva upphöjd och stor och högt uppsatt.
Isa 52:14  Såsom många häpnade över honom, därför att hans utseende var vanställt mer än andra människors och hans gestalt oansenligare än andra människobarns,
Isa 52:15  så skall han ock väcka förundran hos många folk; ja, konungar skola förstummas i förundran över honom. Ty vad aldrig har varit förtäljt för dem, det få de se, och vad de aldrig hava hört, det få de förnimma.

Isa 53:1  Men vem trodde, vad som predikades för oss, och för vem var HERRENS arm uppenbar?
Isa 53:2  Han sköt upp såsom en ringa telning inför honom, såsom ett rotskott ur förtorkad jord. Han hade ingen gestalt eller fägring; när vi sågo på honom, kunde hans utseende ej behaga oss.
Isa 53:3  Föraktat var han och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med krankhet; han var såsom en, för vilken man skyler sitt ansikte, så föraktat, att vi höllo honom för intet.
Isa 53:4 Men det var våra krankheter han bar, våra smärtor, dem lade han på sig, medan vi höllo honom för att vara hemsökt, tuktad av Gud och pinad.
Isa 53:5  Ja, han var sargad för våra överträdelsers skull och slagen för våra missgärningars skull; näpsten var lagd på honom, för att vi skulle få frid, och genom hans sår bliva vi helade.
Isa 53:6 Vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men HERREN lät allas vår missgärning drabba honom.
Isa 53:7  Han blev plågad, fastän han ödmjukade sig och icke öppnade sin mun, lik ett lamm, som föres bort att slaktas, och lik ett får, som är tyst inför dem som klippa det ja, han öppnade icke sin mun.
Isa 53:8  Undan våld och dom blev han borttagen, men vem i hans släkte betänker detta? Ja, han rycktes bort ifrån de levandes land, och för mitt folks överträdelses skull kom plåga över honom.
Isa 53:9  Och bland de ogudaktiga fick hans in grav bland de rika kom han först, när han var död fastän han ingen orätt hade gjort och fastän svek icke fanns i hans mun.
Isa 53:10  Det behagade HERREN att slå honom med krankhet: om hans liv så bleve ett skuldoffer, då skulle han få se avkomlingar och länge leva, och HERRENS vilja skulle genom honom hava framgång.
Isa 53:11 Ja, av den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och så bliva mättad; genom sin kunskap skall han göra många rättfärdiga, han, den rättfärdige, min tjänare, i det han bär deras missgärningar.
Isa 53:12 Därför skall jag tillskifta honom hans lott bland de många, och med talrika skaror skall han få utskifta byte, eftersom han utgav sitt liv i döden och blev räknad bland överträdare, han som bar mångas synder och bad för överträdarna.

Notera att det Judiska folket även i psaltaren liknas vid får som förs till slakt:

Ps 44:12 Du gjorde oss till slaktfår och skingrade oss bland folken.

För den som vet vad Jesaja brukar avse när han skriver om Herrens tjänare, nämligen Israels folk, blir Jesaja 53 en märklig profetia genom att den på ett träffande sätt har slagit in gång på gång genom världshistorien.

/N

PS. Denna artickel har inspirerats av Rabbi Singers artickel http://www.outreachjudaism.org/sin.html DS.

Annonser