You are currently browsing the monthly archive for december 2008.

I morgon är det sista dagen i Chanukah. Det är första gången jag på något sätt firat denna högtid. Jag har tänt ljus, berättat för min dotter om oljan som räckte 8 dagar när templet skulle återinvigas och jag bjöd mina föräldrar på raggmunkar (stekta i mycket olja). Åt munkar med dottern också.
Hade jag varit jude hade jag varit betydligt noggrannare med hur jag firade, men som noachid är kraven små. Jag får i sympati med det judiska folket fira hur Gud har gjort under, men det ställs få krav. Jag börjar med några saker och får se vilka traditioner jag plockar upp de kommande åren.

När det var kristen julafton var jag med den närmaste släkten som vanligt och gav julklappar. Det finns inget förbud mot presenter i judendomen. Jag åt en bit skinka också. Jag köper sällan skinka själv, men som noachid får jag äta skinka.

Om man jämför judisk Chanukah med kristen jul så måste man konstatera att den judiska traditionen har mer religiösa undertoner. Kristen jul är en märkligt blandning av traditioner (ex mat, tomtar, gran, julklappar) som inte har något med det de säger att de vill fira. I judendomen är firandet närmare kopplat till det man firar.

Det var nog med viss förvåning mina föräldrar insåg att raggmunkarna var en del i mitt religiösa firande. De vet att jag inte längre är kristen och att jag tror på judendomen, men vi har inte talat så mycket om det. Det är nog en process för dem att ta in att jag associerar mig med en religion som för dem är väldigt främmande.

/N

Annonser

I det förra inlägget använde jag formuleringen ”de noachidiska rörelserna ” vilket jag eg är obekväm med. Att vara noachid innebär att man tror på judendomen och försöker leva efter de bud som judendomen lär är giltiga för hela mänskligheten. Som noachid kan man välja att associera sig med någon av judendomens rörelser ex (ultra-) ortodox, konservativ- eller reformjudendom. Bor man i USA går det på några ställen att vara med i noachid-församlingar. Dessa är inte frikopplade från judendomen utan verkar i samarbete med rabiner.

Merparten av de web-sidor som riktar sig till noachider drivs av ortodoxa eller ultraortodoxa judar. Reform- och konservativ judendom vänder sig i förvånansvärd liten utsträckning till noachider, men de motverkar inte heller att allt fler icke judar blir noachider.

Varför har de ortodoxa inriktningarna de senaste 20-30 åren varit mest aktiva i att informera om judendom för icke judar?
Vi lever i en tid då judar inte utsätts för massmord och statligt sanktionerade förföljelser. Judar kan idag ofta använda sin yttrandefrihet. För ca 30 år sedan kom en avhandling av Rabbi Lichtesten om att praktisera noachidisk tro i enlighet med de judiska skrifterna (ex Talmud). Under 1990-talet kom internet vilket underlättade att sprida informationen.
De ortodoxa gruppernas aktivitet kan nog bero på att de tagit fasta på bibliska profetior. Det förutsagda återvändandet av judar till Israel har börjat. Bibeln förutsäger att  det ska komma en tidsperiod som kännetecknas av fred i hela världen, då de sista judarna återförs med hjälp av en Mashiach (=en smord regent i Israel av Davids ätt, messias). Det finns också Bibliska profetior om att andra folk ska börja vända till Israels Gud. För att förbereda inför den Messianska tidsperioden använder man denna period i historien, då judar har ganska stor frihet, till att berätta om vad Judiska skrifter alltid lärt ut. Förutsättningarna för en messiansk tidsperiod blir bättre.

/N

Halacha är Bibliska och rabinska föreskrifter för ett gott liv.

Vendyl Jones, en förgrundsgestalt i de noachidiska rörelserna sade 2006:

”Rabbi Yoel Schwarts was commissioned by the Chief Rabbi, Mordechi Eliyahu, to write
the Halacha for B ׳nai-Noah. ”
Researcher, sommaren 2006

Uppgiften är intressant för det ger Rabbi Yoel Schwarts dokument (på Oklahoma B’nei Noach Society’s site) om råd för hur Noachider kan praktisera sin religion extra intressant. Det är något av en kvalitetsstämpel.

http://www.okbns.org/pdf/Noahide_Commandments3_503107.pdf

/N

Här är ett webforum där man kan ställa frågor till Rabiner angående den Noachidiska tron:

http://www.asknoah.org/forums/forumdisplay.php?fid=2

Forumet är redigerat så att det närmast liknar en frågespalt med olika kategorier. Det tar oftast några dagar att få svar för Rabinerna är mycket nogranna med att svara så noga och sakligt som det går.

/N

Här är en informativ video på ca 7 minuter. Den berättar kort den historiska bakgrunden till högtiden Chanuckah och ger sedan exempel på hur Gud vid andra tillfällen på ett mirakulöst sätt hjälpt det judiska folket.
Budskapet är att Gud ingriper och gör mirakler. Det finns alltid hopp. Tänd ljus under Chanukah för att hålla det hoppet levande.

http://www.chabad.org/holidays/chanukah/article_cdo/aid/238434/jewish/Miracles.htm

/N

Så var det dag för storhelg igen! Chanukah menar jag. Helgen inträffar 22-29:e december i år och firar hur en liten grupp judar under andra århundradet innan modern tidräkning besegrade grekiskinfluerade hellenister, återtog och återinvigde det andra Templet. Vid invigningen hade man bara olja till ljusstaken i templet som skulle räcka ett dygn, men mirakulöst räckte oljan i åtta dagar till ny olja hade framställts.
Till minne av detta firas Chanukah med bla annat tändande av ljus i en särskild Menorah-ljusstake och mat som tillagats i olja (ex munkar eller potatispankaka).

Som noachid är jag inte ålagd att fira vissa judiska högtider. Jag är däremot ålagd att inte fira andra religioners högtider som kan ses som avgudadyrkan. Det finns inga förbud mot presenter/julklappar eller att äta släcktingarnas julmat (inklusive skinkan). Men jag kommer tända ljus och laga raggmunkar till min dotter. Såklart ska jag berätta historien för henne.

Aish.com har en mycket bra guide till Chanukah-firande här: http://www.aish.com/chanukahthemes/chanukahthemesdefault/Aish.coms_Chanukah_Reader.asp

Det historiska återtagandet av Templet går att läsa om i Mackabeerböckerna (som i kristna Biblar finns som apokryfa texter mellan ”gamla testamentet” och ”nya testamentet”)

/N

Några dagar har jag nu bett dagens böner enligt den judiska traditionen (http://www.chabad.org/dailystudy/tehillim.asp?tDate=12/2/2008). Jag är förunnad att kunna göra det, att kunna styra min tid. Att be är ett sätt att bryta sig ur dagens bestyr och totalt byta perspektiv på tillvaron. Det gör det lättare att prioritera rätt under dagen och göra det som är meningsfullt.

Det tar tid att ändra vanor. Att hänga med i veckan parsha (veckans text) har tagit tid och har inte riktigt satt sig. Fortfarande behöver jag självdisciplin. Det kommer ta tid med bönen också.
Men det är samtidigt en form av meditation, att varje dag samma tid be och samma tid läsa Bibeln. Det blir en skön livsrytm.
/N

Det är vanligt att man inom judendomen följer veckans text (Parsha) och att man dagligen ber ur Psaltaren. Jag hänger med i Parshan. Jag ber varje dag men följer inte den bönecykel där man ber igenom psaltarens psalmer varje månad. Istället har jag tagit fasta på en annan tradition, att varje dag be den psalm som motsvarar det år i mitt liv som jag nu lever (har man fyllt 30 ber man 31:a psalmen). Det är enklare men kan bli lite enahanda.

Jag ska pröva att be de böner som motsvarar dagens psaltarpsalmer. Vilka psaltarpsalmer det handlar om kan man läsa här: http://www.chabad.org/dailystudy/tehillim.asp?tDate=12/2/2008

Idag är det dag den 5:e i månaden  Kislev och den femte i månaden ber man psalmerna 29-34. Genom att kolla på länken ovan slipper jag hålla reda på dagens datum i den judiska kalendern. Bra mycket smidigare, så… Jag ska försöka ta mig i kragen och faktiskt be dagens böner några gånger (och sedan kanske lite oftare).

Att be är att knyta an med Gud. Man vinner mycket på att spendera tid med Gud. Det är ibland svårt att spendera tid i fri bön. Efter ett tag vet man inte vad man ska be. Då fyller den skrivna bönen en viktig funktion. Den gör det lättare att be helhjärtat.

/N