För ett tag sedan ringde en person som jag inte haft kontakt med sedan jag var kristen.  Syftet med samtalet var ganska uppenbart att försöka omvända mig tillbaka till kristendomen. Hans främsta argument var att eftersom alla människor syndar så går det inte att bli frälst (=räddad) genom att följa religiösa lagbud. I hans föreställningsvärld var det oändligt svårt att bli frälst.
Min respons var att när man har gjort något fel är får man vända om, göra förändring och försöka återställa och be Gud om förlåtelse. Min bild av Gud är att han faktiskt förlåter. Det finns massor av bibelställen som berättardet. Min favorit är Jobs bok där Gud förlät folket i Nineve.

Häromdagen läste jag följande:
Psa 25:6 Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd, ty de är av evighet.
Psa 25:7 Tänk inte på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.
Psa 25:8 HERREN är god och rättfärdig, därför undervisar han syndare om vägen.
Psa 25:9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.
Psa 25:10 Alla HERRENS vägar är nåd och sanning för dem som håller hans förbund och vittnesbörd.
Psa 25:11 För ditt namns skull, HERRE, förlåt min missgärning, ty den är stor.
Psa 25:12 Den som fruktar HERREN får undervisning av honom om den väg han skall välja.
Psa 25:13 Hans själ skall bo i det goda, och hans efterkommande skall ärva landet.

Gud förlåter överträdelser om man uppriktigt ber om det.Rakt igenom Tanakh finns en mängd passager som visar hur Gud förlåter människor. Det finns inget behov av nya testamentets försoningslära genom människooffret Jesus.

Att leva de sju buden är inte betungande. Snarare tvärt om, de är så självklara att man lätt glömmer att det inte bara är bra mänsklig etik, utan faktiskt bud som Gud givit mänskligheten.

/N

Annonser