You are currently browsing the monthly archive for maj 2009.

Idag lade jag till en ny länk till Benjamins blogg, Torahblogga. Benjamin har den bästa site på Svenska om judendom som jag känner till.

Jag tar inte ställning för eller mot någon gren inom judendomen med mina länkar. Min uppfattning är att alla grenar inom judendomen är bra, otroligt mycket bättre om man vill knyta ann till Gud än alla andra alternativ (jag hade en annan religion i 25 år.).

Jag tycker det är bra att det finns noachider som inspireras av olika inriktningar inom judendomen. Det berikar.

/N

Annonser

Högtiden Shavu’ot börjar på torsdag kväll, 28 maj, och pågår till och med lördag den 30 maj. I Bibeln är detta en skördehögtid som sammanfaller med den första skörden. Högtiden firas idag även i åminnelse av att Gud gav Torahn till Israels folk i öknen.

Varför gav inte Gud Torahn genast när han hade befriat folket från slaveriet i Egypten, som firades för sju veckor sedan vid Pesach/påsk? En förklaring kan vara att folket behövde en förberedelsetid. Tiden mellan Pesach och Shavu’ot kallas att räkna Omer. Under denna tid förbereder man sig för att emotta Torahn.

Gud gav Torahn vid Shavu’ot, men människan kan ta emot Torahn varje dag. Man säger därför inte att människan mottog Torahn vid Shavu’ot, utan att Gud gav den.

En del av Torahn som gavs i Sinai är de bud som kallas de tio budorden. De tio budordens numeriska värde i hebreiskan är 620. En tolkning är att 620 repressenterar alla de bud som Gud gav. Gud gav alla de 613 bud som det judiska folket lever efter pluss att han repeterade de sju noachidiska buden (613+7=620). Ursprungligen gav Gud sex av de noachidiska buden till Adam och ett sjunde, att inte äta delar av levande djur, till Noa. Fram till att Gud gav Torahn i öknen gällde de sju noachidiska buden. Efter att Gud gav hela Torahn till folket gäller de 613 buden för det judiska folket och de sju buden gäller för resten av mänskligheten.

Många delar i den skrivna Torahn, i Bibeln, går inte att förstå utan den muntliga Torahn. När Mose var inför Gud på berget fick han både lära sig Lagen och hur den skulle praktiseras, d v s den muntliga Torahn. Både den muntliga och den skrivna Torahn fördes sedan vidare i varje generation. De noachidiska buden nedtecknades först när den muntliga Torahn skrevs ned (i ex Talmud).
Efter Talmud skrev Ramban om de noahidiska buden (på 1300-talet). Därefter var det tämligen tyst om de noachidiska buden fram till slutet av 1970- och –80-talet. Meningen var att hela mänskligheten skulle kunna leva efter de bud Guds gav på i Sinai (de noachidiska för de flesta och de 613 för judar), men judar som talade om de noachidiska buden för icke judar blev ofta dödade.

Shavu’ot är viktig även för oss noachider. Gud har givit människorna lagar som gör världen till ett bättre ställe att leva på. Var och en förverkligar sin potential genom att leva efter de principer Gud givit. Hade Gud inte givit Torahn i öknen finns en risk att inget folk hade känt till Hashem idag. Alla andra folk har glömt bort dem. Genom att ge Torah till Israels folk återbekräftades giltigheten i de noachidiska buden och de kom att bevaras i judendomens skrifter.

Det främsta sättet att fira är genom att avsätta extra mycket tid till Torah-studier och bön!!!
Jag menar allvar, man kan be och studera Torah med glädje och ett firande sinnelag.

Informationen är bl a hämtad från: http://www.noahide.com/holidays.htm#shavuos

och

http://www.okbns.org/pdf/Noahide_Commandments3_503107.pdf

/N

Ett terrorattentat mot en synagoga i New York har avvärjts rapporterar medierna: http://www.nytimes.com/2009/05/21/nyregion/21arrests.html

Världen blir inte bättre om man dödar några människor som vill be till Gud.

Att mörda människor är ett brott mot ett av de noachidiska buden. Dessutom kan man misstänka att terrorattentat ofta är ett försök att egenmäktigt skipa ”rättvisa” utanför något legitimt juridiskt domstolsväsende. Detta bryter mot det budet om att verka för ett fungerande rättsväsende.

De sju Noachidiska lagarna är:
– Ha inga andra gudar än Gud! (Avgudadyrkan)
– Förbanna och vanhedra inte Gud! (Blasphemy)
– Mörda inte.
– Inled inte sexuellt osunda och /eller omoraliska beteenden.
– Stjäl inte.
– Ät inte djur levande eller delar av levande djur.
– Verka för ett välfungerande rättsväsen där du bor.

För att motverka konflikter måste inblandade parter verka för ett fungerande rättsväsende för alla människor och motverka dödande. De noachidiska buden ger grundförutsättningar för att människor ska kunna leva goda liv tillsammans på jorden, men då behöver folk leva efter dem.

/N

När jag först blev noachid ogillade jag tanken på reinkarnation som förekommer inom judendomen. Mitt främsta argument var att det inte står om reinkaration i Bibeln. Faktom är att Tanakh inte heller diskuterar så värst mycket om ett liv efter döden heller.
Tanakh talar främst om att leva efter de av Gud givna buden och dessutom berättas om det judiska folkets historia. Liv efter döden, reinkarnation och den kommande världen är existensiella frågor som mycket knapphändigt behandlas i Bibeln. Bibeln ger, tycker jag, bilden av att hur vi lever detta liv är långt mycket viktigare än att vi bryr oss så mycket om liv efter döden.

Jag kan idag acceptera tanken på reincarnation, men det är inte så viktigt för mig. Snarare visar reinkarnationstanken på Guds godhet. Han ger oss ofullkomliga fler chanser att jobba med oss själva och göra mer gott, så vi i den kommande världen kan leva i Guds närhet.

Här är en passage i Tanakh som ofta tolkas indikera att reinkarnation förekommer:

Job 33:28 Han friköpte min själ så att den inte hamnade i fördärvet, och mitt liv skall se ljuset.”
Job 33:29 Se, allt detta gör Gud både två och tre gånger med en människa,
Job 33:30 för att föra tillbaka hennes själ från graven, så att livets ljus får stråla över henne.

/N

Det bästa jag läst denna vecka om att förtrösta på Gud var ”The Big Trust” av
by Rabbi Max Weiman.

”How do we put in a proper amount of effort, while at the same time trust the All-powerful, All-loving, Infinite Being running the show? Here’s a four-point plan:

1) Don’t worry so much. Whatever challenges arise are for your growth.

2) Pray for the outcome you want – no matter how much effort you’ve put in, or how sure you’re going to achieve what you want.

3) Keep track of the times when things worked out the way you wanted ”accidentally.” (Nothing is an accident.) Once, when my teacher, Rabbi Noah Weinberg o.b.m., asked an extremely wealthy man how he was able to be so successful, the man replied with great honesty, ”Sometimes mistakes turn out wonderfully.”

4) Keep your mind on what God wants in every situation, and you’ll see more of His hand in supplying you with what you want. As it says in the Talmud (Avot 2:4): ”Make His will your will, so that He will make your will His will.” The more you see His hand in your life, the more you’ll come to trust Him.”
(http://www.aish.com/SSI/articleToPrint.asp?an=11601&PageURL=/torahportion/mysticalTour/The_Big_Trust.xml&torahportion=Behar)

/N

I denna veckas parsha finns en passage som är ganska betydelselös för noachider. Ändå är jag otroligt fascinerad av detta. Vad jag talar om är lagarna om sabbatsåret. (Shmitta, 3 Mos 25). Kanske är det den stora förtröstan på Gud som det kräver som fascinerar. Vem vågar lita så på Gud? Men om man tror och vet att Gud finns, att Gud är kärleksfull och att Gud gav dessa bud. Då går de att hålla.
Kanske är dessa bud intressanta för mig för att jag ända sedan barnsben varit intresserad av lantbruk och det som växer. En semester när jag var sex år fick en lantbrukare, bredvid där vi bodde, mig på besök flera timmar varje dag. Jag är en kille från stan och lever idag på att få människor att växa.

Noachider som är lantbrukare behöver inte hålla Shmitta. Jag har aldrig hört om någon noachid som praktiserat detta bud. Ändå är det för mig fascinerande att läsa om hur vissa judiska bönder idag praktiserar Shmitta: http://www.shmittadirectory.com/video/yesodot-E.htm

/N

Lev 25:2 Säg till Israels barn: När ni kommer in i det land som jag ger er, skall landet hålla sabbat åt HERREN.
Lev 25:3 Sex år skall du beså din åker och i sex år beskära din vingård och skörda avkastningen från jorden,
Lev 25:4 men under det sjunde året skall landet ha sabbatsvila, en HERRENS sabbat. Då skall du inte beså din åker och inte beskära din vingård.
Lev 25:5 Det som växer upp av spillsäden efter din skörd skall du inte bärga, och de druvor som växer på dina obeskurna vinstockar skall du inte skörda. Det skall vara ett år av sabbatsvila för landet.
Lev 25:6 Vad landets sabbat ändå ger skall ni ha till föda, du själv, din slav och din slavinna, din daglönare och din inneboende, alla som bor hos dig.
Lev 25:7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land skall också ha sin föda av all dess avkastning.

Lev 25:18 Ni skall följa mina stadgar, och mina lagar skall ni ta vara på och följa. Ni kommer då att bo trygga i landet.
Lev 25:19 Och landet kommer att ge sin frukt, så att ni har att äta i överflöd, och ni kan bo där i trygghet.
Lev 25:20 Om ni frågar: ”Vad skall vi äta under det sjunde året, om vi varken får så eller bärga vår gröda?”
Lev 25:21 så må ni veta att jag skall befalla min välsignelse att komma över er under det sjätte året, så att det ger gröda för tre år.
Lev 25:22 Och ännu när ni sår under det åttonde året, skall ni ha av den gamla grödan att äta. Ända till dess grödan har kommit in på det nionde året, skall ni ha gammal säd att äta.

I föregående veckas parsha läste vi om föreskrifter om olika högtider i 3 Mosebok 23. Kapitlet börjar med att rikta sig till Israeliterna:

Lev 23:1 HERREN talade till Mose. Han sade:
Lev 23:2 Säg till Israels barn: HERRENS högtider skall ni utlysa som heliga sammankomster, de är mina högtider.

Människor av andra folk är inte ålagda att fira Israels högtider, men… högtider ges av Gud. Vi noachider kan därför inte hitta på egna högtider som Gud inte givit oss. Därför uppmärksammar många noachider de judiska högtiderna och rabiner som skriver för noachider ger ibland förslag på hur det kan vara lämpligt för noachider att fira judiska högtider.

Judendomen tar 3 Mosebok på allvar. På många ställen står att buden och stadgarna är eviga. När det står föreskrifter om högtider som är eviga då betyder det att de för evigt ska firas av Israels folk. Föreskrifterna blir inte gamla, de är inte ”gamla testamentet”! De gäller idag och alltid.

Lev 23:21 Och på just den dagen skall ni utlysa en helig sammankomst, som ni skall hålla. Inget arbete skall ni då utföra. Detta skall vara en evig stadga för er från släkte till släkte, var ni än bor.

Att vara noachid innebär inte att gå med i någon ny religion, tvärt om. Det innebär att man tar Bibelns/Tanakhs texter på allvar, vilket judendomen alltid gjort.

/N

Just nu går livet väldigt snabbt. Då är jag extra noga med att läsa lite ur veckans parcha på kvällen och att be på morgonen. Det är som om jag får mer tid på morgonen när jag ber. Faktiskt händer att jag är tidigare än vanligt på jobbet, trots att jag denna vecka bett nästan alla dagens Tehillim/Psaltarpsalmer på morgonen.
Generellt tycker jag att det är viktigare att jag ber något litet varje morgon, att det är en vana, än att jag ställer krav på mig att hinna allt. Skapar man väl en positiv vana är det lätt att utveckla vanan vidare.
Svårast har jag att be på helgerna när dagsrutinerna är friare. Då glömmer jag att be på morgonen och unnar mig att vara uppe och göra annat än att studera Torah. Helgerna är nästa område att fokusera på, att öka bön och Torah-studier på.
Ser jag ett år tillbaka så är mina böne- och studievanor mycket bättre.
Igår var jag och badade i badhuset med min dotter. På väg dit tog jag tillfället i akt att lyssna på undervisning i mp3-spelaren. Det lyssnade jag på i tisdags också när jag tog en promenad.

/N

Vi befinner oss mellan den judiska påsken Pesach, som firas i åminnelse uttåget från Egypten, och Shavuot, som firas för att minnas att Torahn gavs till det judiska folket och som en skördehögtid. Det är 49 dagar mellan högtiderna. Judar uppmärksammar denna period genom att vare dag av de 49 räknas och en välsignelse läses. Det kallas att räkna Omer.
På Bibelns tid offrades en gåva av vinterskörden vid Pesach och den kallades Omer (3 Mos 23:15-16). När Shavuot kommer är det efter vårskörden av vete.

Enligt den judiska traditionen levde Israeliterna innan Torahn gavs till Moses, som Shavuot firar, enligt de sju noachidiska buden plus några tillägg. Det mest påfallande tillägget är omskärelsen som gavs till Abraham och hans ättlingar. Denna tid på året innebär alltså att judar som älskar Guds lag till dem räknar och ser fram emot att fira hur de fick ännu fler lagar än de redan hade.

Det innebär inte att de noachidiska buden var dåliga, absolut inte! Det judiska folket har av Gud fått en särställning i historien. De får flerlagar att leva efter, men det innebär också att de får särskilda välsignelser. Att leva efter de sju noachidiska buden medför även de välsignelser. Vissa bud för judar (av de 613) får noachider som vill efterleva, exempelvis får den som vill omskäras. Vi får även ge tionde, trots att det är att det är ett bud i Bibeln uttryckligen givet till det judiska folket.

/N

I denna veckas parcha (veckans text) fanns bland annat lagar om otillåtna sexuella relationer (3 Mos 18). Sexualitet har jag inte skrivit så mycket om på bloggen, men eftersom ett av de noachidiska buden handlar om just detta passar jag på nu.
De noachidiska buden är egentligen kategorier av bud. Det noachidiska budet om att ha en god sexuell moral innefattar alla bud som handlar om sexualitet.

Den bibliska normen finner man i skapelseberättelsen där den En-de Gud skapade människan till En-het av man och kvinna. Ingen man eller kvinna är med det synsättet ”hel” i sig själv. För att var och en ska kunna vara sig själv, så som man är skapad av Gud, och realisera sin potential behöver man hitta sin andra hälft. Den bibliska normen är äktenskapet mellan man och kvinna. Definitionen på ett äktenskap i Bibeln är att de ”är ett” d v s den fysiska föreningen, men traditioner med ritualer där man ingår äktenskap är bra. Att inför andra ingå äktenskap ger ett allvar och kan stärka parternas ansvarstagande för relationen.
Bibeln ger en bild av att sexualiteten bör riktas gentemot den man är gift med, d v s sin äkta hälft. Därför finns bud om att man inte ska begå äktenskapsbrott (ha sex med andra), ha begär till sin nästas hustru, inte ha incest eller sex med djur. Även homosexualitet bryter mot den norm Bibeln, trots att ingen människa blir skadad eller far illa av renodlad homosexualitet utan promiskuitet. Pornografi innebär att sexualiteten riktas gentemot andra än den man är gift med och porr kan därför exempelvis kopplas till ex budet att inte ha begär till någon annans hustru.
I alla fall i ortodoxa kretsar anser man att manlig onani bör undvikas (med hänvisning till bl a berättelsen om Onan, 1 Mos 38).

Då Bibeln ger bilden av att En människa är en förening av en man och en kvinna, då blir skilsmässor snarast att likna vid en form av amputation. Skilsmässor är tillåtna i judendomen, men de som är gifta uppmanas att verkligen försöka vara gifta ända till dess att äktenskapet har fått ”kallbrand”. Man amputerar inte kroppsdelar innan de börjar ruttna. Amutation sker för att inte hela kroppen ska få kallbrand och dö.

I ortodoxa judiska kretsar förekommer att man väntar med sex till dess man formellt blivit gift medan det i många andra judiska samfund finns ett mer ”avspänt” förhållande till sex innan någon vigselakt (men ingen församling tycker att promiskuöst beteende är bra). Min uppfattning är att noachider bör ha ungefär samma inställning till sexualitet som det som förekommer i judiska sammanhang.

I judendomen finns det föreskrifter för sexuell avhållsamhet kring kvinnans menstuation. Jag har aldrig hört att sådana regler skulle gälla noachider (men många kanske ändå avstår i samband med menstruationen utan några religiösa påbud).

I detta dokument, http://www.jf-stockholm.org/dokument/andra_religioner_steinberg_87.pdf på Judiska församlingen i Stockholm står att det noachidiska budet om sexuellt god moral innebär att inte bryta äktenskap och att inte ägna sig åt incest. Med mitt personliga sätt att se på saken bör förbudet att begå incest och förbudet att vara otrogen eller inleda en relation med en upptagen/gift person vara ett minimum att starta med när man börjar vara noachid.

/N