Vi befinner oss mellan den judiska påsken Pesach, som firas i åminnelse uttåget från Egypten, och Shavuot, som firas för att minnas att Torahn gavs till det judiska folket och som en skördehögtid. Det är 49 dagar mellan högtiderna. Judar uppmärksammar denna period genom att vare dag av de 49 räknas och en välsignelse läses. Det kallas att räkna Omer.
På Bibelns tid offrades en gåva av vinterskörden vid Pesach och den kallades Omer (3 Mos 23:15-16). När Shavuot kommer är det efter vårskörden av vete.

Enligt den judiska traditionen levde Israeliterna innan Torahn gavs till Moses, som Shavuot firar, enligt de sju noachidiska buden plus några tillägg. Det mest påfallande tillägget är omskärelsen som gavs till Abraham och hans ättlingar. Denna tid på året innebär alltså att judar som älskar Guds lag till dem räknar och ser fram emot att fira hur de fick ännu fler lagar än de redan hade.

Det innebär inte att de noachidiska buden var dåliga, absolut inte! Det judiska folket har av Gud fått en särställning i historien. De får flerlagar att leva efter, men det innebär också att de får särskilda välsignelser. Att leva efter de sju noachidiska buden medför även de välsignelser. Vissa bud för judar (av de 613) får noachider som vill efterleva, exempelvis får den som vill omskäras. Vi får även ge tionde, trots att det är att det är ett bud i Bibeln uttryckligen givet till det judiska folket.

/N

Annonser