Jag har en härlig semester. Dottern och jag har varit i Dalarna och sett tomteland, björnparken och besökt en fäbod. Vi har haft besök av olika släktingar och vi har besökt naturhistoriska museet i Stockholm. Det har varit härliga veckor.

Igår besökte jag Rösaring i Upplands Bro. Det är en fornlämning som både under bronsåldern och vikingatiden användes för religiöst bruk, avgudadyrkan alltså (Rösaring).  Jag har hört att noachider rekommenderas att inte gå in i kyrkor eller på andra platser för avgudadyrkan.
Jag har alltid varit historiskt intresserad. Jag håller inte på att flirta med hedniska s k gudar. Men historia tycker jag är intressant. Platsen är inte någon kultplats idag.

Från rabiner har jag flera gånger hört uppfattningen att noachidisk judendom är världshistoriens första religion. De första människorna fick redan i Edens lustgård sex bud och ett sjunde gavs till Noa. När människorna spred sig över jorden av föll de från monoteismen, tron på ende Guden, Hashem. De blev polyteistiska avgudadyrkare.
Bilden som ges är alltså att den tidiga historiens religiösa utveckling gick från monoteism till polyteism.

Den bild jag fått när jag intresserat mig för de vetenskapliga grenarna historia och arkeologi är oftast snarast det motsatta. De tidigaste människorna på stenåldern förutsätts ha trott på någon form av naturreligion liknande indianernas och samernas religioner.
Monoteism är då ett historiskt sent påfund som har sin början i mellanöstern med främst judendomen och senare även kristendom och islam. Denna bild är snarast att världens religioner har utvecklats från polyteism mot monoteism.

När jag läste om Rösaring där bronsåldersfolket för ca 3000 år sedan begravde människor och byggde en stor labyrint med stenar, då stötte jag på en intressant uppgift. Arkeologerna anser att de var monoteister! (Se Rösaring)
De trodde på ”solguden”, byggde labyrinter (liknande dem i medelhavsområdet) och blåste i bronslurar. Man anser att det var en fruktbarhetskult med tillbedjan av den ”livgivande” solen. Eftersom tiden gick av föll de från tron på en gud och började med fruktbarhetskult riktad till gudarna Härn och Ull, som senare under järnålder och vikingatid ersattes med Frej och Freja andra av vikingarnas gudaväsen.
Det som beskrivs kring kulterna i Rösaring är en utveckling från monoteism till polyteism.

Människorna som hade riter på Rösaring må ha varit monoteister, men de var inte troende på Hashem, om uppfattningen att de var soldyrkare är sann. I den bemärkelsen hade de avfallit från tron på den En-de Guden.

Arkeologer och historiker är bundna av de fynd och lämningar de har hittat och kan inte göra tolkningar som inte kan kopplas till verkliga fynd. Har de hittat fynd som ser ut att visa på polyteism, men inga monoteistiska fynd, då kan de inte göra sådana tolkningar.
Vad jag vill peka på är att det går att hitta tecken på en utveckling från monoteism till polyteism.

/Niklas

Annonser