Att vara noachid har varit ett brottande med mig själv. Jo, visst finns det områden och tillfällen som gjort att jag har behövt arbeta både med att ta reda på vad som, utifrån Judendomen, är rätt sätt att handla i en given situation och hur jag ska förmå mig att göra så. I mitt liv har Gud givit mig 2-3 olika jobbiga relationer som har lärt mig mycket, har förändrat mig, har fört mitt liv i en annan riktning än jag kanske annars skulle gått.

Jag kan tacka Gud för det, samtidigt som jag inser att det är inte över än. Kanske är det så att var person har en uppgift i livet. Om jag kunde bryta med de två som är jobbiga för mig, skulle kanske nya personer dyka upp i mitt liv som fick mig att arbeta med samma saker ändå. Det finns tillfällen då man kan behöva ge upp och kasta in handduken. Om jag inte klarar av att förhålla mig på ett sunt sätt gentemot dessa få  ”jobbiga” personer, utan far illa så min hälsa, min roll som förälder eller mitt jobb blir för drabbat. Det hänger på mig.

Nyligen blev jag rekommenderad (av en judisk kvinna som kontaktade mig via bloggen) att läsa boken ”The trail to tranquility” av Rabbi Lazer Brody. Den handlar om att hantera ilska. En viktig synvinkel i boken är att Gud har absolut kontroll över allt som händer, så att bli arg på jobbiga människor är inte så funktionellt för det är Gud som låter mig gå igenom det som händer. Jag kan utveckla min förmåga att hantera situationer och människor, istället för att bli arg inombords. Genom att hantera det som händer och göra det som är gott kan jag skapa en lite bättre tillvaro, istället för att vara arg. Det är ett viktigt budskap.

Shalom!

Niklas

Annonser