Judendomen har både i modern tid och historiskt varit utsatt för försök till omvändelse genom missionerande från kristna. Judendomen är inte en missionerande religion och vissa judiska utövare har varit påtagligt missnöjda med att deras tro inte respekteras av missionärer när judarna tillåtit andra att ha sina religioner.

Samma synsätt finns även hos de flesta nochider, men samtidigt finns ibland en viss förlåtande attityd gentemot messianska rörelser. Många noachider har innan de blev noachider lämnat olika traditionella kristna rörelser som de uppfattat hade felaktiga läror för messianska rörelser som, i alla fall på ytan och till språkbruket, ofta liknar judendomen.

Personligen gick jag direkt från traditionell kristendom till att bli noachid och därför har jag kanske lite oförlåtande attityd gentemot messianer som tycker att de vet bättre än judar vad som är judendom.

Att sammanfatta vad olika messianska rörelser står för låter sig inte göras kort, för olika rörelser tror ofta olika. Gemensamt är att de oftast har sitt ursprung i kristendomen, att de tror på hela eller delar av ”nya testamentet” och att de uppfattar en gestalt som levde för ca 2000 år sedan som messias. Vissa kallar honom Yeshua, andra Jesus.

Vissa messianska rörelser tror att den personen var en vanlig människa och undervisare och andra tror att han var gudomlig eller t o m dog som ett syndoffer. Judendomen säger att Gud inte är en människa (4 Mos 3:14) är En (5 Mos 6:4) och därför är odelbar (d v s inte treenig) och överallt närvarande. Guds natur är inte delbar i olika personligheter eller delbar i rummet så Gud är på en plats och inte på en annan, som en människa är.

Att en människas död skulle fungera som ett giltigt syndoffer som kristna och vissa messianska rörelser tror saknar helt grund i Tanakh.

Vissa messianska rörelser ser Jesus/Yeshua som en Torah-lärare och att den första kristna/messianska församlingen i Jerusalem enligt apostlagärningarna var mycket positiv till att Judar levde efter Torahn och att hedningar levde efter bud liknande de noachidiska buden (Apg 15). Med detta synsätt var Paulus en ”villolärare” som skapade en metafysisk andlig Jesusgestalt (den han upplevde på Damaskusvägen), till skillnad från en Torah-lärare, och  Paulus ledde icke judar bort från buden för hedningar, för han menade att det enda (abstrakta) bud som icke judar behöver följa var att älska sin nästa som sig själv. Problemet med det synsättet är att det då inte självklart medför att folk konkret förstår att de ex ska avstå att tillbe andra gudar eller att slakmetoder ska vara snabba och medföra att djuret är dött när det styckas. Generella abstrakta formuleringar av lagen tar inte bort de specifika bud och tillämbingar av lagen som varje människa är ålagd att följa.

Vissa messianska rörelser vill gärna, till skillnad från flertalet traditionellt kristna, att deras efterföljare i hög utsträckning lever som judar lever. De förespråkar därför koscher och shabbat-firande. Det är ofta personer som har en stark längtan efter ett djupt andligt liv, men som genom sin tro på en messiasgestalt i dåtid absolut inte kan konvertera till judendomen.

Faktum är att alla passager i Bibeln som ger påbud om koscher och shabbat-firande börjar med en fras som berättar att budskapet rör Israels folk. Vanligen börjar dessa textstycken med fraser som ex säger ”Ock Gud talade till Mose och sade: Säg till Israels folk” e d. Ibland kan man behöva gå ett par kapitel bakåt för att läsa inledningen till textpassagen som rör shabbat eller koscher.

Noachider, icke judar, kan hålla koscher och fira shabbat men det kräver undervisning från en Rabbin för att man rätt ska kunna utföra det. Det går inte bara att läsa in sig på från någon bok. Gör man fel har man trots sin ansträngning inte hållit dessa bud.

Då dessa bud uttryckligen givits till Israels folk är dessutom tveksamt om det, förutom en fin upplevelse, ger något i andlig bemärkelse. Det är inte säkert att det räknas som en merit i den kommande världen, Olam Ha-Ba, om icke judar har hållit kocher och shabbat.

Vissa menar ändå att även noachider utvecklas i sin andlighet genom att hålla shabbat, men att eftersom sabbaten är given specifikt till det judiska folket bör noachiden på något sätt avvika från det sätt judar är ålagda att fira shabbat (http://www.mesora.org/GerToshav.htm).

/ Niklas

Annonser