You are currently browsing the monthly archive for september 2011.

Nu är det Roch Hashana, det Judiska nyåret. Hur påverkar det mig som noachid?

Vad Rosh Hashana är framgår kort och bra här: http://www.chabadstockholm.com/templates/articlecco_cdo/aid/89372/jewish/Rosh-Hashana.htm

Jag känner inte till några bindande bud för noachider som rör att fira religiösa högtider, men firar man (religiöst) andra religioners/kristendomens högtider riskerar man bryta budet mot avgudadyrkan. Därför är det naturligare för mig som noachid att fira judendomens högtider.

Men hur ska jag fira? Jag har ingen Rabin att ta råd av och min situation är att jag är skild och har min dotter boende hos mig var annan helg. Idag är jag själv. Hade jag haft familj hade det nog varit annorlunda.

Idag på Rosh Hashana dömer Gud mig och resten av världen. Gud avgör vilka som får leva ett år till och hur våra liv blir nästa år.

Jag började därför dagen med att be från psaltaren. De psalmer jag bad har i o f s ingen koppling till Rosh Hashana, men handlar mer om försoning. Jag bad Rebbe Nachmans ”general remedy”.

Jag arbetar idag, men i kväll har jag inte bokat in något annat än att jag ska be och läsa om teshuva (att vända om från synd och försonas med Gud).

Två personliga områden har jag beslutat mig för att jag under det kommande året ska arbeta mer med. Jag ska även ge pengar till välgörenhet idag. Både bön och att ge pengar till välgörenhet har, om det sker med ett uppriktigt hjärta, enligt Bibeln försonande effekter liknande de som djuroffren i templet hade. De är därför extra viktiga denna dag då Gud dömer mig, och dagarna fram till Yom Kippur, försoningsdagen.

Om drygt en vecka är det Yom Kippur, försoningsdagen. Då är tiden för försoning med Gud. Jag har hört (men kommer dock inte ihåg källan) vissa mena att den dagen är en försoningsdag inte bara för det Judiska folket och deras relation till Gud, utan att det är en särskild dag för försoning för hela mänskligheten.

En annan uppfattning jag stött på är att på Yom Kippur sker försoning mellan Israels folk och Hashem men att resten av mänskligheten kan få sina synder försonade särskilt vid Suckot senare i höst. Anledningen till den senare tolkningen är att Bibeln föreskriver att när det står ett tempel i Jerusalem då ska det där offras 70 tjurar varje Suckot för alla folks räkning.

Hur som helst. Nu är en tid då Gud (be-)dömer alla människor och det är därför lämpligt att ägna extra tid åt självrannsakan och för att göra planer för hur man positivt ska utveckla sina personliga förbättringsområden.

Shana tova (Gott nytt år)

/ Niklas

Shabbat/sjundedagsfirande för noachider är nog lite av ett känsligt ämne. Varken boken The Rainbow Covenant av Dallen eller The Path of the Righteous Gentile av Rabbi Clorfene and Rabbi Rogalsky tar upp ämnet, om noachider kan fira Shabbat.
Shabbatsfirandet är unikt givet till det Judiska folket, det påverkar Judars livsföring varje vecka och är en unik del i den Judiska identiteten.

Tidigare har jag stött på uppfattningen att noachider kan fira den sjunde dagen då vi inte är ålagda i Torahn att fira Shabbat. Men hur gör man det då?
Jo, det finns en guide från OKBNS (http://www.okbns.org/pdf/Seventh%20Day102307.pdf) som är riktigt bra men som ändå inte föll mig i smaken. Jag läser gärna på engelska, i stort sett dagligen, men att uppriktigt be från hjärtat det gör jag helst på Svenska.

Rabbi Cham Richman på Noahide World Center gör på 13 minuter upp med om och hur icke judar/noachider kan förhålla sig till Shabbaten och fira den sjunde dagen.
Rabbi Chaim Richman berättar att det finns en uppfattning i Talmud att icke judar inte ska fira Shabbat.
Shabbaten är given till det Judiska folket så att de är ålagda att vara observanta, att fira den enligt den Judiska lagen.
Ändå har Rashi skrivit att en Ger Toshav, en rättfärdig icke Jude som bor i Israel, bör fira Shabbat.
Rabbi Chaim Richman menar därför att det finns en koppling mellan Shabbat och icke Judar, meeen…
Den store Maharal, Rabbi Judah ben Bezalel Lowe 1525-1609, gjorde distinktionen mellan att vara observant och att göra något i åminnelse. Att fira Shabbat observant utifrån halaka/judisk lag, det är för det judiska folket, men att på något sätt markera att man minns att det är den sjunde dagen, det är avsett hela världens folk att praktisera.
Rabbi Chaim Richman föreslår att vi icke judar uppmärksammar den sjunde dagen, lördagen, genom att studera Torahn då, särskilt veckans text /Parsha.
Lördagen bör även innebära att man prioriterar att umgås med sin familj. Man kan även äta en festmåltid eller tända ljus.
Rabbi Chaim Richman föreslår även att man ber, särskilt böner med fokus på Guds återskapande kraft/rekreation och att man spenderar tid i naturen.

Kolla gärna själv in Rabbi Richmans föredrag. Det är värt att ses, särskilt som ämnet sällan står om i böcker.
http://noahideworldcenter.org/index.php?option=com_k2&view=item&id=225:the-universal-sabbath&Itemid=202

/ Niklas

För någon vecka sedan beställde jag ett par böcker från en stor svensk nätbokhandel, så nu väntar jag otåligt på leverans.
Den ena boken var The Noahide Code av Alan W Cecil. Den handlar om de sju noachidiska buden, men jag misstänker att den riktar sig främst till noachider som lämnat kristendomen. Ganska tidigt som jag blivit noachid lyssnade jag på massor med mp3-undervisning från Jews for Judaism och från Outreach Judaism/Rabbi Tovia Singer. Att beställa The Noahide Code kanske blir lite av en återblick för mig, men det är kul att den går att beställa från Svenska web-sidor till ett så bra pris. Jag är dessutom intresserad av den undervisning den har att ge om hur man praktiserar de bud som befinner sig i de sju kategorierna. Hoppas det är bokens huvudfokus.

Den andra boken är The Beginning of Wisdom av Leon R Kass. Den är en filosofisk betraktelse av 1 Mosebok.
Som noachid är Bibelns första bok extra spännande för alla personer i 1 Mosebok var noachider. Det Judiska folket hade inte uppkommit än och Torahn var inte given på Sinai. Ändå berör 1 Moseboks berättelser bud som inte bara är integrerade i Judendomen, utan även gäller hela mänskligheten.
Berättelsen om Kain och Abel berättar om förbudet att mörda. Berättelsen om Noachs bud från Gud om att inte äta djur som styckats levande, berättar om slaktmetoder. Budet att ha en god sexuell moral framkommer ex i berättelsen om Sodom. Det står även att Lot satt i porten i Sodom (1 Mos 19:1, 9), vilket antyder att Lot satt som domarne brukade göra, så vi ser att budet om att verka för ett fungerande rättsväsen var givet.
Så jag ser fram mot en bok som på över 700 sidor avhandlar lärdomar om människan från 1 Mosebok. Jag kanske inte plöjer igenom den men jag kommer plocka russin och gobitar ur den. Författaren är dock inte Rabin, utan en vetenskapsman med intresse för philosofi och ett par utmärkelser från Judiska organisationer.

/ Niklas