You are currently browsing the tag archive for the ‘Judendom’ tag.

Ett av de noachidiska buden är att man ska avhålla sig från avgudadyrkan. De noachidiska buden kan ses som kategorier där många bud på samma tema ingår. Att avhålla sig från avgudadyrkan är därför inte bara att man ska be till skaparen, Israels Gud.
Att avhålla sig från avgudadyrkan innebär bl a att inte delta i andra religioners verksamhet. I Bibeln finns passager som förbjuder andra ”andliga” företeelser såsom att tala med andar eller att spådomskonst där man försöker göra förutsägelser om verkligheten. Bibeln säger att man ska låta bli sådana saker, men den förbjuder inte trosuppfattningar.
Bibeln (=Tanakh) talar väldigt lite om hur den övernaturliga världen är beskaffad eller om vad som händer äfter döden. Människor är fria att tro ganska mycket och ganska olika om man håller sig till de bud Gud föreskrivit.

Judendomen är alltså väldigt generös så att man har stor frihet att tro olika saker. Många företeelser i andra religioner har sin plats inom judendomen.
Det vore en form av avgudadyrkan att ägna sig åt förfäderskult, men det är positivt om man hedrar sina föräldrar (som Bibeln uppmanar till).
Det är ok att tro, eller inte tro, på att astrologi har relevans, så länge man inte använder det för att försöka göra förutsägelser.
Gud är allsmäktig och har total kontroll över allt, och därför har är det fel att tro att döda förfäder eller astrologiska företeelser har någon större makt eller inflytande.

Hur man tror om övernaturligaföreteelser och tillvaron efter döden, det har man stor frihet att själv bestämma. Inom judendomen finns kabbalistisk litteratur som bl a ägnar sig åt sådana frågor. Jag har inte studerat sådant men har förstått att det i Kabbalistisk litteratur förekommer en hel del utläggningar om livet efter döden, den messianska tidsåldern mm mm.

För en tid sedan kollade jag upp Judendomens inställning till det Budistiska begreppet karma och hittade följande från Chabad som menade att karma existerar men människan kan bryta sig loss från och inte vara beroende av karma om vi följer Guds bud:
http://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/596628/jewish/Do-Jews-Believe-in-Karma.htm

I boken ”The Trail to Tranquility” av Rabbi Lazer Brody beskriver han (på sid 47-50) hur man kan dra visdomar från naturen och djur om hur man bör leva (sid 48) och t o m att det finns Rabiner som påståtts kunna kommunisera med fåglarna (sid 49).
Min tanke är att det finns viss likhet mellan detta och schamanistiska ”kraftdjur” och ”totem”.

Judendomens anhängare, jag har hört det från noachider, gör ibland anspråk på att tillhöra världens äldsta religion. Tror man att på Bibeln och den muntliga Torahn så är det självfallet så, till och med om man bara tolkar de första kapitlen som sanningsbärande liknelser eller sanningsbärande myter.
Om alla religioner på något sätt härstammar från Judendomen, då är det inte konstigt om religiösa uppfattningar från andra religioner har sina paralleller i judendomen.

Men det viktiga blir att inte tappa perspektivet. Judendomens grundbudskap är att Gud har givit mänskligheten bud att leva efter som både individen och hela tillvaron blir välsignade av när de följs. Man är fri att tro en många olika saker, om man vill, men bör då göra det i linje med judendomen istället för utifrån andra religioner.

/ Niklas

Annonser

Judendomen har både i modern tid och historiskt varit utsatt för försök till omvändelse genom missionerande från kristna. Judendomen är inte en missionerande religion och vissa judiska utövare har varit påtagligt missnöjda med att deras tro inte respekteras av missionärer när judarna tillåtit andra att ha sina religioner.

Samma synsätt finns även hos de flesta nochider, men samtidigt finns ibland en viss förlåtande attityd gentemot messianska rörelser. Många noachider har innan de blev noachider lämnat olika traditionella kristna rörelser som de uppfattat hade felaktiga läror för messianska rörelser som, i alla fall på ytan och till språkbruket, ofta liknar judendomen.

Personligen gick jag direkt från traditionell kristendom till att bli noachid och därför har jag kanske lite oförlåtande attityd gentemot messianer som tycker att de vet bättre än judar vad som är judendom.

Att sammanfatta vad olika messianska rörelser står för låter sig inte göras kort, för olika rörelser tror ofta olika. Gemensamt är att de oftast har sitt ursprung i kristendomen, att de tror på hela eller delar av ”nya testamentet” och att de uppfattar en gestalt som levde för ca 2000 år sedan som messias. Vissa kallar honom Yeshua, andra Jesus.

Vissa messianska rörelser tror att den personen var en vanlig människa och undervisare och andra tror att han var gudomlig eller t o m dog som ett syndoffer. Judendomen säger att Gud inte är en människa (4 Mos 3:14) är En (5 Mos 6:4) och därför är odelbar (d v s inte treenig) och överallt närvarande. Guds natur är inte delbar i olika personligheter eller delbar i rummet så Gud är på en plats och inte på en annan, som en människa är.

Att en människas död skulle fungera som ett giltigt syndoffer som kristna och vissa messianska rörelser tror saknar helt grund i Tanakh.

Vissa messianska rörelser ser Jesus/Yeshua som en Torah-lärare och att den första kristna/messianska församlingen i Jerusalem enligt apostlagärningarna var mycket positiv till att Judar levde efter Torahn och att hedningar levde efter bud liknande de noachidiska buden (Apg 15). Med detta synsätt var Paulus en ”villolärare” som skapade en metafysisk andlig Jesusgestalt (den han upplevde på Damaskusvägen), till skillnad från en Torah-lärare, och  Paulus ledde icke judar bort från buden för hedningar, för han menade att det enda (abstrakta) bud som icke judar behöver följa var att älska sin nästa som sig själv. Problemet med det synsättet är att det då inte självklart medför att folk konkret förstår att de ex ska avstå att tillbe andra gudar eller att slakmetoder ska vara snabba och medföra att djuret är dött när det styckas. Generella abstrakta formuleringar av lagen tar inte bort de specifika bud och tillämbingar av lagen som varje människa är ålagd att följa.

Vissa messianska rörelser vill gärna, till skillnad från flertalet traditionellt kristna, att deras efterföljare i hög utsträckning lever som judar lever. De förespråkar därför koscher och shabbat-firande. Det är ofta personer som har en stark längtan efter ett djupt andligt liv, men som genom sin tro på en messiasgestalt i dåtid absolut inte kan konvertera till judendomen.

Faktum är att alla passager i Bibeln som ger påbud om koscher och shabbat-firande börjar med en fras som berättar att budskapet rör Israels folk. Vanligen börjar dessa textstycken med fraser som ex säger ”Ock Gud talade till Mose och sade: Säg till Israels folk” e d. Ibland kan man behöva gå ett par kapitel bakåt för att läsa inledningen till textpassagen som rör shabbat eller koscher.

Noachider, icke judar, kan hålla koscher och fira shabbat men det kräver undervisning från en Rabbin för att man rätt ska kunna utföra det. Det går inte bara att läsa in sig på från någon bok. Gör man fel har man trots sin ansträngning inte hållit dessa bud.

Då dessa bud uttryckligen givits till Israels folk är dessutom tveksamt om det, förutom en fin upplevelse, ger något i andlig bemärkelse. Det är inte säkert att det räknas som en merit i den kommande världen, Olam Ha-Ba, om icke judar har hållit kocher och shabbat.

Vissa menar ändå att även noachider utvecklas i sin andlighet genom att hålla shabbat, men att eftersom sabbaten är given specifikt till det judiska folket bör noachiden på något sätt avvika från det sätt judar är ålagda att fira shabbat (http://www.mesora.org/GerToshav.htm).

/ Niklas

Titta på avsnitt två i SVTs serie Från Sverige till himlen! Det är ett program från Chabad i Göteborg.

http://svtplay.se/t/152223/premiar__fran_sverige_till_himlen

Jag såg det nyss och fylldes av stor värme. Särskilt berörd blev jag av männens bön. Det kanske skulle vara fint att lära sig Hebreiska.

Vilken omställning det måste vara för de som konverterar. Vissa blir noachider på vägen innan de konverterar, men jag har inte längtan efter ex kocher etc. Därför är jag tacksam för att Judendomen inte ställer krav på att jag som icke jude att leva så, utan att jag bara behöver försöka följa den grundläggande etiken som de sju kategorierna av noachidiska bud innefattar.

Jag önskar Judarna i Sverige allt gott. Hoppas att programmet bidrar till att öka förståelsen för Judendomen.

/ Niklas

Samtidigt är jag tacksam för att Judendomen inte ställer krav på att jag som icke jude att leva så, utan att jag bara behöver försöka följa den grundläggande etiken som de sju kategorierna av noachidiska bud innefattar.

Judendomen är till stor del en religion som talar om hur man bör leva, i alla fall för Torah observnta judar. Många noachider vill väldigt gärna praktisera delar av judendomen som påverkar den personliga livsstilen mycket, såsom att hålla shabbat och kosher och undvika fläsk. Ibland känner jag mig nästan lite utanför i web-diskussioner som berör (om och) hur noachider ska praktisera detta. Faktum är att Bibeln eller den muntliga Torahn inte påbjudit andra än Israels folk att hålla kosher och shabbat. Om man lever enbart efter de grundläggande sju noachidiska buden är livsstilsförändringen för de flesta inte så stor. Få människor har problem med att låta bli att stjäla, mörda, begå incest eller tillbe annat än Gud och i Sverige har vi regler för slakt som gör att vi inte behöver vara oroliga att djuren inte var döda när de styckades. De yttre livsstilsförändringarna är likaså ganska små även om man uppfattar att noachider är ålagda att leva enligt 66 bud indelade i de sju kategorierna: http://www.noachide.org.uk/html/66_commandments.html

Som Svensk utmärker jag mig inte när jag undviker att gå till kyrkor, annat än för begravningar e d, för att inte passivt delta i ”avgudadyrkan”. I vårt land är det vanliga att inte gå i kyrkan. Andra märker inte heller om jag låter bli att ha opassande tankar om ”min nästas” hustru. Andra märker inte om jag låter bli att ta med pennor hem från jobbet. Jo, någon gång har några jobbarkompisar faktiskt frågat varför jag är så noga att betala för mig i kommunhusets kafeteria när jag kunde säga att jag arbetar där och ta gratis kaffe. Andra ser inte att jag har undervisning i mp3-spelaren från olika Rabbiner eller att jag hemma läser om judendom för noachider. Andra ser inte att jag på något sätt ber varje dag. Så, utåt sett är jag en riktig medel-svensson.

Att vara noachid blir vad man gör det till. Det område där jag gör något extra som påverkar min vardag det är att jag ber, på något sätt, varje dag. Noachider är inte ålagda att be (!) men om man gör det (vilket är naturligt för mig) då är man ålagd att rikta sin bön till Skaparen (d v s inte begå avgudadyrkan), Israels Gud, och att be respektfullt inför sin Gud (för att inte bryta mot budet att häda). När jag blev noachid hittade jag tidigt en websida om att be de böner som finns i Psaltaren, ungefär som Judar gör: http://www.noahide.com/prayer.htm Att be från Psaltaren var nytt för mig och det gör jag fortfarande ofta. Websidan http://www.noahide.com/prayer.htm som jag länkar till är bra när det gäller undervisning om bön, men på de andra sidorna på siten skriver web-författaren saker som jag absolut inte kan stå för. Med ambivalens länkar jag till den sidan, för det finns få andra sidor som så uttryckligt undervisar noachider om bön.

På senare tid har jag lyssant på undervisning om bön från både Rabbi Avraham ben Yaakov, http://www.azamra.org/ , och från Rabbi Lazer Brody, http://www.israelnationalnews.com/Radio/Author.aspx/4130 . Båda dessa Rabiner är har anknytning till den tradition som starkt betonar undervisningen från Rabbi Nachman från Breslev om daglig personlig bön. Jag tror denna tradition, Breslev, kan vara värdefull för fler noachider, just för att betoningen på fri bön passar så bra för oss som inte är ålagda att be på något särskilt sätt. Den senaste tiden har jag bett mer med fria ord, direkt från hjärtat till Hashem. Det gör gott. Jag blir mer glad. Jag börjar få nya några tankar, fortfarande dock lite diffusa, om hur jag ska hantera en knepig omständighet i mitt liv. Gud svarar på bön i små göromål i vardagen och jag har en glädje i att knyta ann till Gud. Folk som inte står mig nära tycker nog att jag är vanlig, väldigt vanlig, men de vet ju inte omfattningen som min religion har i mitt liv. Det är ingen hemlighet att jag tror på judendomen eller lever efter de grundläggande bud som gäller hela mänskligheten. Jag är väldigt tacksam till Gud för att det går att kombinera ett väldigt vanligt Svenskt liv med att ha ett aktivt, levande religiöst liv.

Shalom!

Niklas

Jag fick en fråga av en läsare som handlade om jag tror på Jesus och på vilket sätt noachidisk judendom skiljer sig från messiansk kristendom.

Texten nedan är från mitt svar:
—————————————

Jag försöker jämföra min tro på noachidiskt judendom med traditionell kristendom och messiansk kristendom. Du får ett långt personligt svar.

Om Jesus
Nej, jag har inte kvar någon tro på Jesus. Jesus är irrelevant för mig. Jesus var inte den särskilde kommande messias som kallas Ha Mashiach, för han hade inte ämbetet kung (av Davids ätt) (Jer 23:5), han återuppbyggde inte templet (Jer 33:15-18) och han förde inte hem de sista judarna i förskingringen. Kristna säger att Jesus ska göra detta vid sin återkomst, men det kan man säga om alla misslyckade f d messiaskandidater. Jesus sade vissa bra saker, men också stolligheter om att han är ett med fadern, vilket strider mot Tanakh/gamla testamentet som säger att Gud inte är en människa. Detta byggde den traditionella kristendomen vidare på närde skapade treenighetsläran på 300-400-talen.

I judendomen är det absurt att påstå att Gud är en människa:
”Gud är icke en människa, så att han kan ljuga, icke en människoson, så att han kan ångra något. Skulle han säga något och icke göra det, tala något och icke fullborda det?”, 4 Mos 23:19.

”Ty jag är Gud och inte en människa, helig är jag ibland er, och med vrede vill jag ej komma.”, Hos 11:9.

I evangelierna kallas Jesus ofta för ”människosonen”, ex Mat 8:20, samtidigt som Psaltaren 146:3 säger:
”Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.”.

Vad jag uppfattat tror messianskt kristna vanligen att evangeliernas Jesus (/Jeshua) var messias, men en människa och inte Gud d v s de tror inte på treenighetsläran. Vissa messianer tror bara på Mateusevangeliet som de reviderat och gjort en egen version av som de kallar Matihahu (eller något liknande).

Traditionell kristen tro gör gällande att Jesus död på korset var ett syndoffer för mänsklighetens synder, men det är befängt. Tanakh/gamla testamentet är negativt till alla former av människooffer och offren fick efter ökentiden endast utföras på ett enda ställe i Israel, som Gud utvalde, och det var i det allra heligaste i Tabernaklet/Templet (se 5 Mos 12).

”den plats som HERREN, er Gud, utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning skall ni söka och dit skall du gå. Dit skall ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde,” 5 Mos 12:5-6.

Jesus offrades inte i templet och han var människa, alltså kan hans död inte försona synder. Jesaja 53 brukar kristna invända och säga att det talar om Jesus död, men alla andra ställen då Jesaja skriver om ”Herrens tjänare” är det tydligt att han talar om Jakob, Israels folk, se https://noachid.wordpress.com/2008/11/08/jesaja-53/ .

Jag tror inte Jesus var messias och han sade/gjorde inte något annat som gör honom relevant så jag tror därför inte på nya testamentet. Jag bryr mig varken om traditionell kristen tolkning av nya testamentet eller messianska kristnas tolkningar av nya testamentet. Jag tror bara på Tanakh, som kristna kallar gamla testamentet.

Vilka bud gäller?
Noachider och messianskt kristna och traditionellt kristna skiljer sig fundamentalt åt när det gäller synen på vilka bud icke judar, människor av andra folk än judar bör följa. Det var denna punkt som fick mig att lämna kristendomen. Jag läste bl a Psalm 1 och Psalm 119 där det i klartext står hur vist det är att följa Guds bud och hur mycket de som skrev älskade Guds bud. Vilka bud gäller då för mig?

Traditionella kristna hänvisar till Paulus (Rom 13:8-10) som menar att om man älskar sin nästa, praktiserar ett enda bud, uppfyller man alla bud, men jag var inte nöjd med det svaret. Guds bud och stadgar är eviga men kristna bryr sig inte om dem för dels har de kärlek för sin nästa och dels blir de förlåtna om de struntar i dem genom att de tror Jesus blod försonar synd. Traditionellt kristna tar alltså inte Guds bud på allvar. Dessutom struntar de i de uttryckliga påbud om bud för judekristna och hednakristna i Apostlagärningarna kap 15 och kap 21. Apostlagärningarna 15 säger att fyra bud, som har stor likhet med de sju noachidiska buden, är de som gäller för hednakristna och Apg 21 berättar att judekristna ska leva enlig de bud som den judiska traditionen föreskriver. Traditionellt kristna försöker därmed upphäva de eviga bud som Gud givit Israels folk ex ”Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund.”, 2 Mos 31:16. Tror man på Tanakh/GT då förstår man att i evighet ska judarna hålla Sabbath varje vecka.

Traditionellt kristna kan inte acceptera och tro på Apg 21 för då är de tvingade att underordna sig rabinsk kunskap och auktoritet om hur judar bör leva rörande sabbater och högtider. Istället beslutades på 3-400-talens kyrkomöten att judar som konverterade till kristendomen var tvungna att sluta följa buden som Gud gav dem på Sinai. Tragiskt.

Messianskt kristna har insett att det är positivt att följa buden i Tanach/gt, men de har en helt egen uppfattning om vilka bud icke judar ska följa, som inte stämmer med vare sig judendomen eller den traditionella kristendomen eller med Apg 15 och Apg 21. De har tagit judendomens lista med 613 bud och försöker tillämpa dem i sitt eget liv. De vill att icke judar håller många bud som judendomen anser är unikt givna till Israels folk och inte till andra folk.
I judendomen menar man att många bud gäller bara Israels folk. Många passager i de fem Moseböckerna inleds med stycken som ofta lyder ungefär så här: ”Och Herren talade till Mose och sade ”Säg till Israels folk”…” ex 3 Mos 6:19, 3 Mos 7:28, 3 Mos 11:1 etc.
Messianska kristna menar att de genom att tro på Jeshua så är de ”inympade” i judendomen (med hänvisning till en passage Paulus skrev om inympning) och att buden för judar därför gäller även dem som inte är judar. Jag har skrivit ett inlägg om att jag inte uppfattar mig vara inympad här (https://noachid.wordpress.com/2009/07/14/inympad-nej-inte-jag/ ). Det finns ingen som helst grund i Tanakh/gt om att människor skulle kunna bli ”inympade” eller konverterade till judendomen genom att tro på Jesus eller vad han påstås ha gjort.

Messianskt kristna kallar Jesus för Jeshua och använder många termer som låter hebreiska. De firar de judiska högtiderna, men med sin egen prägel som försöker koppla dem till Jeshua/Jesus. Många messianer är nog uppriktiga i sin tro och religionsutövning, men från judiskt håll uttrycks ofta misstankar om att dessa rörelsers egentliga syfte är att missionera och omvända judar till kristendomen.
I judendomen är det viktigt att hålla buden för de är eviga påbud från Gud. För traditionellt kristna gör det varken till eller från om de håller buden, och juden Paulus höll buden bara när han umgicks med judar (skenheligt) enligt ex 1 Kor 9:20. Han tog sig rätten att strunta i de eviga lagarna som hans folk hade fått av Gud på Sinai. Buden är inte viktiga för traditionellt kristna. Med det perspektivet är det lätt att misstänka att syftet med de messianska rörelserna är just att missionera om Jeshua till judar, för kristna tror att det är endast genom tron på honom som frälsning ges. Man gör som Paulus och pressenterar ett laglydigt evangelium när man umgås med judar och andra lagivrare, men struntar i lagarna annars (i resten av kristendomen). Det viktiga i kristendomen är att tro på Jesus, inte vilka bud folk följer.

I judendomen tror man att även icke judar som lever ett gott liv, i enlighet med de bud som Gud givit hela mänskligheten, de har sin beskärda del i den kommande världen, Olam Haba. Men det måste man läsa i den muntliga Torahn ex står det om de sju buden i Sanhedrin 58b i Talmud. Den muntliga traditionen skrevs ned när judarna spreds över världen så att den inte skulle förloras, men den lärdes in muntligt från Sinai till dess nedtecknande under de första århundradena modern tidräkning.

På 1200-talet sammanfattade Maimonides (som även kallas Rambam) följande om buden för icke judar:
”Every person that agrees to carry out the seven Mitzvot of the children of Noah, and does this in a careful manner, is a righteous gentile, and has part in the world to come, meaning that he carries this out because G-d has ordered him to do so in the Torah, through Moses.” Melachim-Kings (8:11), Rambam

Noachider tror på judendomen utan att konvertera till judendomen. Vid konvertering blir man en del av Israels folk och får leva efter de bud som gäller för judarna. Annars lever man efter de bud som sammanfattas i de sju kategorierna (https://noachid.wordpress.com/2009/08/17/sju-kategorier-av-bud/). Judendomen menar att ett minimum är att sju bud gäller hela mänskligheten, men att de kan utökas till mellan 30 och 66 bud.
Traditionell kristendom säger att endast ett bud gäller hela mänskligheten, messiansk kristendom att väldigt många bud gäller hela mänskligheten och Apostlagärningarna 15 (en kristen text) att fyra bud gäller icke judar. Judendomen går inte till några extremer.

I judendomen är det en form av avgudadyrkan att hitta på egna bud eller religiösa högtider för sig själv eller andra och tro att de har något religiöst värde att följa dem. På samma sätt är det inte tillåtet att icke judar hittar på att de skulle ha någon som helst religiös vinning av att följa bud som givits till specifikt till judarna. Sådant är förbjudet (Yerusha Le Yacov, Talmud Bavli).
Jag är varken jude, kohein (av prästsläkt härstammande från Aron) eller kvinna och håller därför inte deras bud. Judar håller sabbat, har böneschalar, lindar vid bön läder-remmar längs armarna och sätter dosor på huvudet med Torah-texter. Det är unika bud endast givna till judarna. Jag kan hålla sjundedagsvila och be, vilket är positivt, t o m använda Psaltaren som bönebok som judar gör, men jag försöker absolut inte hålla bud för judar. Jag är icke judisk man och försöker inte praktisera några reningscermonier för judiska kvinnor (kvinnliga noachider är inte föreskrivna några reningsbad heller). Även judiska män är föreskrivna vissa reningsbad, men inte icke judar. Jag är inte en kohein (= präst av Arons släkt) och läser självklart inte välsignelser som koheins ska läsa eller utför inte cermonier som bara de får utföra. Jag försöker lära mig mer om buden som är givna till min kategori av människor, icke judisk människa. Jag har några gånger läst delar i Talmud, men bara för att kolla upp passager relevanta för noachider. Jag studerar inte kosherlagstiftning, sabbatsvilans regler, renhetslagar etc för de är inte relevanta för mig. Jag hittar på en egen annan religion om jag påstår att de buden har något religiöst värde för mig. Mer bud är inte alltid bättre.

Jag får äta både vanligt Svenskt kött, kosher-slaktat och halall (muslimskt slaktat), så länge djuren varit döda när de styckades (d v s jag får inte äta en del som kommer från ett levande djur). Skaldjur är helt ok också. Budet att inte äta en del som styckats från ett fortfarande levande djur gäller i huvudsak däggdjur, men alla djur bör i möjligaste mån avlivas snabbt och så smärtfritt som möjligt (ex kräftor är svåra att avliva men det går ganska snabbt när de läggs i kokande vatten men de bör inte ligga i vattnet under tiden vattnet värms upp).
Jag får ha skägg och vilken frisyr jag vill, så länge jag inte börjar tro att det har något religiöst värde att ha någon särskild frisyr. För judiska män finns det bud i Bibeln som innebär att de kan ha ett religiöst värde av att inte skära av skägget med rakkniv (men rakaparat och trimmer går bra för dem också).

Jag får hedra mina föräldrar (svårt ibland men jag jobbar på det). Jag får ge till välgörenhet. Jag får visa Gud, min skapare, min högaktning genom att försöka förverkliga min potential som Gud har nedlagt i mig. Jag får försöka att leva medvetet i varje stund, bejaka livet och försöka föra in mer helighet i världen.

Hoppas du fått en bild av vad det är, och inte är, att vara noachidisk troende och praktiserande i judendomen.

/Niklas

Det är lördag. Det betyder sabbat, men inte för mig. Sabbat är ett unikt judiskt bud. Det står inte någonstans i Bibeln att människan ska hålla sabbat, bara att Israels folk, judarna, ska hålla sabbat. Noachider håller inte sabbat. Vissa håller sjundedagsvila, men inte för att det är något krav. Vissa kallar t o m sin sjundedagsvila för att de firar sabbat, men de ser till att avvika från det sätt judar håller sabbat.
Trots att rabinerna avråder icke judar från att hålla sabbat finns det vissa noachider som absolut ändå vill fira sabbat som judar gör. Om jag förstått det hela rätt (jag firar ju inte sabbat) så tänder de ljusen så som den judiska traditionen föreskriver för judar.
Oklahoma B’Nei Noach Society har en bra manual på sin websid för noachider som vill fira en sjundedagsvila som liknar sabbat.

Att äta middag med sin familj, att vila en dag i veckan och att studera Torah det är absolut inte fel för noachider, men vi bör inte göra det till en sabbat. Den som hittar på bud som Gud inte har givit den människan och menar att det har ett religiöst värde, den har hittat på en egen religion vilket är en form av avgudadyrkan. Nej, jag tror enbart på de bud Gud har givit icke judar i Bibeln och den judiska traditionen.

I en av mp3-erna av med Rabbi Tovia Singer som finns på Noahide Nations websida ger han en intressant tolkning av varför kristna har sin vilodag på söndagen (efter sabbaten) och muslimer håller fredagen speciall (innan sabbaten).
Rabbi Tovia Singer menar att Gud har absolut kontroll över allt som sker i världen. Judarna är de enda som ska hålla sabbat, alltså fick de andra världsreligionerna ha sina vilodagar på andra dagar!

Rabbi Tovia Singer sätter även in det hela i ett större perspektiv. Mer än hälften av världens befolkning tror på något sätt på judendomens skrifter i Tanakh, men som kristna eller muslimer. Detta är en del Guds plan för att alla folk ska ha en chans att upptäcka visheten i judendomen och kunna närma sig Gud via judendomen:

Zec 8:22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN.
Zec 8:23 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

Att ”gå med” innebär inte att vi icke judar ska hålla sabbat som judar. Det finns passager i Bibeln som möjliggör att i framtiden i den messianska tidsåldern, när templet är återuppbyggt, då kommer icke judar som lever i Israel (s k Ger Toshav) kunna hålla fler bud än de sju noachidiska. Eftersom jag inte ännu lever i den tidsåldern och inte befinner mig i Israel så behöver jag inte bry mig om de reglerna just nu.

/ Niklas

Jag brukar inte skriva om Messias, eller som han brukar kallas i Judiska kretsar Mashiach. Anledningen till det är faktiskt först och främst att jag inte har något personligt behov av en messias. Jag har en hygglig förmåga att ta ansvar för mitt liv (absolut inte perfekt, men hygglig). På vilket sätt skulle mitt liv bli bättre av en stark ledare? Det finns massor med profetior i Bibeln om Messias.
Messias kommer vara en kung i Israel som kommer bli smord till kung. Han kommer föra hem de sista Judarna till Israel, återupprätta den religiösa funktionen som fanns innan templet revs. Messias kommer på ett positivt sätt skapa ännu bättre politiska relationer mellan Israel och andra folk. Även om det står att han ska dö, så är det ett öde han delar med oss andra människor.

I Judiska kretsar talar man ofta om Mashiach, eftersom begreppet messias snarast ”kidnappats” av kristna så att det ger felaktiga associationer. Kristna bygger sin lära om ett människooffer som syndoffer för mänskligheten på ett enda tvetydigt kapitel, Jesaja 53. Läs det själv några gånger och se om det faktiskt är så att Messias skulle kunna dö på andra sätt än kristna säger. Han kan behöva uppoffra och sitt liv för sitt folk, men det står inget om att han blir korsfäst. Han kan lika gärna dö i ex krig eller på annat sätt.
Det är absolut förbjudet i judendomen att utföra människooffer, så det är märkligt att en hel religion (kristendom) har uppstått som tror det är ok p g a en tolkning av ett enda kapitel.
Dessutom, det är föreskrivet i 5 Mos 12, innan Israels folk kom in i landet att de när de kom in i landet endast skulle utföra offer på en plats (vilket blev i Templet i Jerusalem). Ingen messias offrades någonsin på den platsen (det hade varit en avskyvärd handling). Jesus dog på fel plats och var människa och inte ett sådant djur som enligt Moseböckerna kunde bringa försoning för synder (tillsammans med goda gärningar, bön etc). Kristendomens messias begrepp stämmer inte alls med en Bibel som förbjuder människooffer och bara godkänner syndoffer i det aldra heligaste i templet.

Jag har inte skrivit så mycket om Mashiach tidigare. Han kommer ha en viktig roll att fylla i världshistorien, det skulle vara intressant om man får vara med när den tiden kommer, men jag tror inte att han kommer ha så mycket betydelse för mig personligen.

/N

Här kommer nästen hela 5 Mos 12 för att visa både att endast en offerplats var giltig och att offer av människor ogillas av Gud (vers 31):


Deu 12:4 Ni skall inte tjäna HERREN, er Gud, på deras sätt,
Deu 12:5 utan den plats som HERREN, er Gud, utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning skall ni söka och dit skall du gå.
Deu 12:6 Dit skall ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, och era händers bidrag, era löftesoffer och frivilliga offer och det förstfödda av er nötboskap och småboskap.
Deu 12:7 Och där skall ni äta inför HERRENS, er Guds, ansikte och glädja er med ert husfolk över allt vad ni har förvärvat, det som HERREN, din Gud, har välsignat dig med.
Deu 12:8 Ni skall då inte göra allt som vi i dag gör här, där var och en gör vad han själv anser vara rätt.
Deu 12:9 Ni har ju ännu inte kommit in i den vila och den arvedel som HERREN, din Gud, vill ge dig.
Deu 12:10 Men när ni har gått över Jordan och bor i det land som HERREN, er Gud, vill ge er till arvedel och när han har låtit er få ro för alla era fiender runt omkring och ni bor i trygghet,
Deu 12:11 då skall ni föra allt som jag befaller er till den plats som HERREN, er Gud, utväljer till boning åt sitt namn: era brännoffer och slaktoffer, ert tionde, era händers bidrag och alla de utvalda löftesoffer som ni ger HERREN löfte om.
Deu 12:12 Där skall ni glädja er inför HERRENS, er Guds, ansikte med era söner och döttrar, tjänare och tjänarinnor och med leviten som bor inom era portar, för han har ju ingen egen lott eller arvedel med er.
Deu 12:13 Tag dig till vara så att du inte offrar dina brännoffer på vilken plats som helst.
Deu 12:14 Endast där, på den plats HERREN utväljer inom en av dina stammar, skall du offra dina brännoffer, och där skall du göra allt vad jag befaller dig.
Deu 12:15 Däremot får du slakta och äta kött så mycket du önskar inom alla dina städer, allt efter den välsignelse som HERREN, din Gud, ger dig. Både den som är oren och den som är ren får äta av det, som vore det kött av gasell eller hjort.
Deu 12:16 Men blodet får ni inte förtära. Det skall du hälla ut på marken som vatten.
Deu 12:17 Du får inte inom dina portar äta tionden av din säd, ditt vin och din olja och inte heller det förstfödda av din nötboskap och din småboskap eller något av de löftesoffer som du gett löfte om eller av dina frivilliga offer eller av dina händers bidrag.
Deu 12:18 På den plats som HERREN, din Gud, utväljer skall du äta det inför HERRENS, din Guds, ansikte tillsammans med din son och dotter, din tjänare och tjänarinna och med leviten som bor inom dina portar. Och du skall glädja dig inför HERRENS, din Guds, ansikte över allt vad du har förvärvat.
Deu 12:19 Se till att du inte glömmer bort leviten så länge du lever i ditt land.
Deu 12:20 När HERREN, din Gud, har utvidgat ditt område så som han har lovat dig, och du tänker så: ”Jag vill äta kött”, eftersom du har lust att äta kött, så må du äta kött så mycket du vill.
Deu 12:21 Om den plats som HERREN, din Gud, utväljer till att där fästa sitt namn ligger för långt bort för dig, så må du enligt min befallning till dig slakta av den nötboskap och av den småboskap som HERREN har gett dig och äta av det inom dina portar, så mycket du vill.
Deu 12:22 Men du skall äta det så som man äter kött av gasell eller hjort. Både den som är oren och den som är ren får äta av det.
Deu 12:23 Men se till att du inte förtär blodet, ty blodet är livet, och du får inte äta livet tillsammans med köttet.
Deu 12:24 Du får inte förtära det. Du skall hälla ut det på marken som vatten.
Deu 12:25 Du får inte förtära det, för att det må gå dig väl, och dina barn efter dig, när du gör det som är rätt i HERRENS ögon.
Deu 12:26 Men de heliga gåvor som du vill bära fram, och dina löftesoffer, skall du ta med dig till den plats som HERREN utväljer.
Deu 12:27 Av dina brännoffer skall du offra köttet och blodet på HERRENS, din Guds, altare. Av dina slaktoffer skall blodet gjutas ut på HERRENS, din Guds, altare. Men köttet må du äta.
Deu 12:28 Var noga med att lyda alla dessa bud som jag ger dig, för att det till evig tid må gå dig väl och dina barn efter dig, när du gör det som är gott och rätt i HERRENS, din Guds, ögon.
Deu 12:29 När HERREN, din Gud, har utrotat de hednafolk som du nu kommer till för att fördriva, och du har drivit bort dem och bor i deras land,
Deu 12:30 se då till att du inte lockas till att följa deras seder, sedan de blivit röjda ur vägen för dig. Fråga inte efter deras gudar, så att du säger: ”Hur dyrkade dessa folk sina gudar? Jag vill göra på samma sätt.”
Deu 12:31 Så skall inte du göra när du tillber HERREN, din Gud, ty allt som är avskyvärt för HERREN och som han hatar, det har de gjort till sina gudars ära. Ja, till och med sina söner och döttrar bränner de upp i eld åt sina gudar.
Deu 12:32 Allt vad jag befaller er skall ni vara noga med att följa. Du skall inte lägga något till det och inte ta något därifrån.

Ett av de Noachidiska buden är ”Inled inte sexuellt osunda och /eller sexuellt omoraliska beteenden.”
Vad det innebär beror på vem man frågar. Det är stor skillnad mellan den bild som ges på liberala, konservativa och på ortodoxa hemsidor. Om man läser på Stockholms judiska församlings (enhetsförsamling för alla inriktningar) frågespalt finner man en, med ett religiöst perspektiv, ganska tillåtande inställning. Betydligt mer krävande är budskapet från http://www.jewishsexuality.com.

Sexualiteten är en del av livet. Vissa skulle nog säga att man kan välja religiös inriktning utifrån personlig preferens. Jag skulle nog vilja påstå att det är bättre att välja religiös inriktning utifrån vad man tror Gud, eller Bibeln, har för uppfattning. Om vi antar att Gud är god har vi ingen anledning att frukta något genom att välja en livsstil som Gud verkar gilla.

/N

http://www.jf-stockholm.org/judendom/faq.php?title=Vanliga+fr%E5gor

http://www.jewishsexuality.com/index.php?option=com_frontpage&Itemid=1

Veckans text (s k Parsha) är viktig inom den praktiserande judendomen och läses mer aktivt. Vilken Bibelpassage det är denna veckan och utläggningar av texten finns på många Judiska web-platser. Jag har börjat att försöka följa med genom Moseböckerna och det är uppfriskande att återupptäcka dem och ta dem på största allvar, till skillnad från när jag var Kristen och endast såg deras innehåll som symboliska bilder för Jesus. Den som tar Moseböckernas ord för sant kan inte sammanfatta dem så som ”Nya” testamentet gör. Syndoffer kunde inte utföras på annan plats än i tabernaklet eller templet, så Jesus död på en kulle utanför staden var inget syndoffer om man har Moseböckerna som referensram. I Moseböckerna utfördes syndoffren för synder som begåtts av misstag, inte för alla synder som Jesus påstås försona. I Moseböckerna är uppriktig omvändelse till Herren, även i praktisk konkret handling, viktig för frälsning, men i kristendomen är ”andlig pånyttfödelse” viktig och i bästa fall uppmanas den som undrar om beteenden att den ska älska Gud och medmänniskorna. Det är med nya ögon jag läser Moseböckerna igen. Så otroligt intressant och inspirerande.

/N

http://www.aish.com/torahportion/

I ormens lustgård hade människan fått budet att inte äta av kunskapens träd. De bröt mot det budet och skyllde på att de var lurade av ormen. Gud sade till ormen:

Gen 3:15 ”Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.”

Vad betyder att kvinnans säd ”skall söndertrampa ditt huvud” som Gud sade till ormen? Om man tittar på sammanhanget så hade människorna just brutit ett bud. Vi kan därför tolka detta som att människornas avkomlingar ska hålla bud! Det ligger i människans natur att faktiskt uppskatta och vilja göra gott.
Det finns en motsättning dock för det står att ormen ska stinga människans avkomma i hälen. Människosläket förutsades alltså ha en kluvenhet mellan att göra det de finner rätt och riktigt och det som inte är gott. Detta är den judiska människosynen: Att människan har både god och ond potential.

Deu 30:11 Ty det bud som jag i dag ger dig är inte för svårt för dig och det är inte långt borta.

Det är inte för svårt att följa Guds bud, för människan är skapad med en god potential.

Hur konstigt är inte kristendomens tolkningar då? De säger att versen med ormen Gen 3:15 handlar om Jesus och att människan efter hon åt frukten i lustgården, enligt läror från Augustinus, är evigt förtappad så att människan inte har kapacitet att göra gott och hålla lagbuden!! Trots att det står att de inte är svåra att hålla i Deu 30:11.
Det är naturligtvis inte sant. Var och en vet att den har potential att göra gott och så är det också skrivet i Bibeln.

/ N