You are currently browsing the tag archive for the ‘Livsstil’ tag.

Judendomen är till stor del en religion som talar om hur man bör leva, i alla fall för Torah observnta judar. Många noachider vill väldigt gärna praktisera delar av judendomen som påverkar den personliga livsstilen mycket, såsom att hålla shabbat och kosher och undvika fläsk. Ibland känner jag mig nästan lite utanför i web-diskussioner som berör (om och) hur noachider ska praktisera detta. Faktum är att Bibeln eller den muntliga Torahn inte påbjudit andra än Israels folk att hålla kosher och shabbat. Om man lever enbart efter de grundläggande sju noachidiska buden är livsstilsförändringen för de flesta inte så stor. Få människor har problem med att låta bli att stjäla, mörda, begå incest eller tillbe annat än Gud och i Sverige har vi regler för slakt som gör att vi inte behöver vara oroliga att djuren inte var döda när de styckades. De yttre livsstilsförändringarna är likaså ganska små även om man uppfattar att noachider är ålagda att leva enligt 66 bud indelade i de sju kategorierna: http://www.noachide.org.uk/html/66_commandments.html

Som Svensk utmärker jag mig inte när jag undviker att gå till kyrkor, annat än för begravningar e d, för att inte passivt delta i ”avgudadyrkan”. I vårt land är det vanliga att inte gå i kyrkan. Andra märker inte heller om jag låter bli att ha opassande tankar om ”min nästas” hustru. Andra märker inte om jag låter bli att ta med pennor hem från jobbet. Jo, någon gång har några jobbarkompisar faktiskt frågat varför jag är så noga att betala för mig i kommunhusets kafeteria när jag kunde säga att jag arbetar där och ta gratis kaffe. Andra ser inte att jag har undervisning i mp3-spelaren från olika Rabbiner eller att jag hemma läser om judendom för noachider. Andra ser inte att jag på något sätt ber varje dag. Så, utåt sett är jag en riktig medel-svensson.

Att vara noachid blir vad man gör det till. Det område där jag gör något extra som påverkar min vardag det är att jag ber, på något sätt, varje dag. Noachider är inte ålagda att be (!) men om man gör det (vilket är naturligt för mig) då är man ålagd att rikta sin bön till Skaparen (d v s inte begå avgudadyrkan), Israels Gud, och att be respektfullt inför sin Gud (för att inte bryta mot budet att häda). När jag blev noachid hittade jag tidigt en websida om att be de böner som finns i Psaltaren, ungefär som Judar gör: http://www.noahide.com/prayer.htm Att be från Psaltaren var nytt för mig och det gör jag fortfarande ofta. Websidan http://www.noahide.com/prayer.htm som jag länkar till är bra när det gäller undervisning om bön, men på de andra sidorna på siten skriver web-författaren saker som jag absolut inte kan stå för. Med ambivalens länkar jag till den sidan, för det finns få andra sidor som så uttryckligt undervisar noachider om bön.

På senare tid har jag lyssant på undervisning om bön från både Rabbi Avraham ben Yaakov, http://www.azamra.org/ , och från Rabbi Lazer Brody, http://www.israelnationalnews.com/Radio/Author.aspx/4130 . Båda dessa Rabiner är har anknytning till den tradition som starkt betonar undervisningen från Rabbi Nachman från Breslev om daglig personlig bön. Jag tror denna tradition, Breslev, kan vara värdefull för fler noachider, just för att betoningen på fri bön passar så bra för oss som inte är ålagda att be på något särskilt sätt. Den senaste tiden har jag bett mer med fria ord, direkt från hjärtat till Hashem. Det gör gott. Jag blir mer glad. Jag börjar få nya några tankar, fortfarande dock lite diffusa, om hur jag ska hantera en knepig omständighet i mitt liv. Gud svarar på bön i små göromål i vardagen och jag har en glädje i att knyta ann till Gud. Folk som inte står mig nära tycker nog att jag är vanlig, väldigt vanlig, men de vet ju inte omfattningen som min religion har i mitt liv. Det är ingen hemlighet att jag tror på judendomen eller lever efter de grundläggande bud som gäller hela mänskligheten. Jag är väldigt tacksam till Gud för att det går att kombinera ett väldigt vanligt Svenskt liv med att ha ett aktivt, levande religiöst liv.

Shalom!

Niklas

Annonser

Judendomen handlar mer om livsstil, att följa Torah, snarare än trossatser som man bekänner sig till. Men buden för noachider är ofta ganska enkla att leva efter. Jag frågade därför en annan noachid, en kvinna i södra Sverige, hur är noachidisk judendom främst är en livsstil och inte en tro för dig? Hur yttrar det sig i ditt liv?

Detta är svaret jag fick:

——
”Jag har faktiskt funderat på det samma och kommit fram till vad som är kärnan för mig.

ATT FÖR IN HELIGHET

För min del är det nog allra främst som rabbinen sammanfattade så bra: Ökad medvetenhet. Att försöka höja sig i helighet i varje vrå i vardag och helg. Att se an en ny dag med förhoppning, att se skönhet i det lilla, att vara medveten i handling – även när man äter: njuta av maten, vara glad över den, duka fint, vara tacksam ( det är grundtanken med kosher också). Man för då in helighet i sitt liv.

Han sa även nåt som man kanske inte ens tänker på: Om man är disträ eller rastlös så kan man nästan omedvetet sitta och plocka sönder en mugg på Mc Donalds. Det är förstörelse. Det är att inte var medveten och det är onödigt och rätt meningslös sysselsättning. Det samma gäller om man av bara farten repar blad på en promenad. Det är förbjudet inom judenom då det är att göra skada. Brist på respekt ( i det här fallet för nåt som lever).

Att var stund har sin heliga tid, att inte bara irra runt. Stanna till och inse vad man gör i olika manövrar.

ATT LÄRA, LÄRA UT/KORRIGERA

Jag anser också att jag som noakid visar Gud och judendomen respekt via att lära mig deras vägar: Hur gör de? Hur tänker det? Vad är den etiska grundtanken? Hur vill Gud och judarna att jag ska bete mig som deras medmänniska?

Även via att lära om judisk historia, om deras högtider och seder, antisemitism – vad som hänt under olika epoker och i olika länder.

Och via detta försöka återberätta för andra då det finns så enormt mkt missförstånd om judendomen ( främst via kristendomen som vi talat om). Då korrigerar man och rättar till. Hjälper till som noakid är min tanke samt att judendomen värnar om ökad kunskap på alla plan – att studera.

BÖN/TACKSÄGELSE

Sen borde jag bli betydligt bättre på tacksägelser. Hm. Jag ber bön mest när jag är mår dåligt eller sånt. Jag är medveten iaf ( skratt) och ska försöka bättra mig.

Min nya tanke är nu att fördjupa mig i den judiska maten – gräva fram och testa recept som har med högtiderna främst att göra. Helst skulle jag vilja se vad som är typiskt sefardiskt osv. Om det är spansk influens i maten och sådär. Jag åt ju koshermat då jag var i Israel och det var jättegott. Fick vara med judiska pensionärer på kvällen och dansa och äta mat. Hur kul som helst! Jag fick lära mig dansa judisk dans till Hava Nagila bl.a.

JUDISKA KALENDERN

Jag följer sen den judiska kalendern då deras högtider känns betydelsefulla för mig. Under året medvetandegör jag inombords (medvetenhet igen…). Jag färskar upp minnet inför högtiderna och jag firar på mitt eget lilla sätt.

Jag älskar julen ( via underbar julig barndom) men har tagit bort allt kristet ur den. Inga betlehemsstjärnor, änglaspel eller Jesusbarn eller krubbor för min del! I fönstret har jag en sjuarmad menorah för att för min egen del mer se det judiska och oftast infaller ju högtiden Chanuka vid den tiden. Vi ska ju inte fira allhelgona eller andra såna högtider och absolut inte nyskapa nåt eget – basen är judendom och man ska vara medveten om att judarna har sina mitsva och vi noakider har våra bud.

Sen är det nog Jom Kippur jag känner mkt starkt för (och tiden dess innan). Inte med fasta och så men tanken med Teshuvah; Botgöring, introspektion, tillbakablick. Jag summerar, jag ber och jag badar symboliskt dess innan för renings skull. Att be om förlåt till den man kanske gjort illa och även kunna förlåta andras oförrätter.

Vad man kan tänka på är att man inte ska fira Shabbat (el annat) på samma sätt som judarna – då Gud gav dem Shabbat. Men man kan helighålla, visa respekt. Man kan ju vara med dem som jag var på shabbatsmåltiden som inleddes fredag kväll. Om man har tur att bli bjuden på nåt sådant. Vore kul att få vara med hemma hos nån! Fredag kväll är ju väldigt ihopkopplat naturligt med vila efter en arb. vecka, man pustar ut, njuter och man har s.a.s fredagsmys så jag tycker det faller ganska naturligt!

Man kan gå på gudstjänsten om man bor eller är i närheten av synagogan, äta gott med tända ljus, tacksägelse, läsa i Torah och vila. Men inte göra den detaljordning som judarna har ( kvinnan tänder ljusen, Challah osv). Det är rek. att kalla dagen för den sjunde dagen som det står i bibeln och inte säga att man firar sabbat/har sabbatsvila öht. Och ingen tefiliin eller eller tzizit och vi ska inte alls undvika arbete som de gör.

Man kan helt enkelt vara sig själv som Noakid! Ha en Gudstro på den Ende Guden, leva det liv man lever men med mer judisk influens – med basen i judendom. Försöka leva mer medvetet, mer etiskt. Judendomen för mig är en etisk livsstil varav Gud vill att jag ska leva så gott och rätt som möjligt. Och sist men inte minst: Nåt som också ska genomsyra ett judiskt leverne är tzedakah – att hjälpa andra och att göra välgörenhet.

——
Tack för en utförlig beskrivning av hur det kan vara att vara noachid!

/Niklas

PS. Svaret publiseras med tillstånd från noakiden som skrev. DS.

Jag är långt från någon ”observant” livsstil. Att hänga med i veckans textläsning (Parsha) och lägga till några enskilda bönevanor tar lite tid, men inte mycket. Men det kräver viss planering och prioritering. Det är tur att jag inte ska konvertera.

Jag har börjat använda mig mer av Psaltaren för bön. Redan tidigare tyckte jag om psalmerna men åter slås jag av hur mitt i prick de kan uttrycka människans livsomständigheter.

/N
http://www.noahide.com/prayer.htm