You are currently browsing the tag archive for the ‘Noachid’ tag.

Så var det Yom Kippur, försoningsdagen för alla judar. Det var på denna dag som prästen i templet gick in i det heligaste av templet och bringade försoning med Gud för Israels folk. Idag har jag förstått att det för judar är en fastedag då man går på gudstjänst i synagogan och fokuserar på omvändelse från synd, teshuva.

Men vad gäller för oss icke judar?
Rabbi Yoel Schwartz skriver i ”Noahide Commandments” (http://www.okbns.org/pdf/Noahide_Commandments3_503107.pdf) att för noachider är Yom Kippur också en dag då man ångrar sina synder och vänder om, men att det inte är en fastedag för noachider.

Teshuva, ånger och omvändelse, är ett viktigt begrepp inom judendomen. Jag sammanfattar här några punkter om teshuva som jag hämtat från boken ”In Forest Fields. A unique guide to personal prayer” av Rabbi Shalom Arush. På sidan 219 beskriver han ”the SCAR treatment” för att göra Teshuva i fyra steg:
1) Sluta med det du gör som är fel.
2) Confess: Erkänn det som man felat i för Hashem.
3) Apologize: Be Hashem om förlåtelse. Be med uppriktig ånger.
4) Resolve: Be med intentionen att du inte ska upprepa samma sak igen. Be om starkare förtröstan, emuna, och kärlek till Hashem (ahava) för att klara av det. Gör en plan för hur du ska klarar av det.

I följande artikel från AskNoah.org betonas att i vanliga fall över hela året ska vår bön till Gud inte (mer än nödvändigt) kännetecknas av ständigt ältande av personliga brister: http://asknoah.org/faq/asking-forgiveness
Det står på många ställen i Bibeln att man ska tjäna Gud med glädje:

”En tacksägelsepsalm. Höj jubel till HERREN, alla länder!
Tjäna HERREN med glädje, kom inför hans ansikte med jubelrop!
Besinna att HERREN är Gud. Han har gjort oss och inte vi själva. Vi är hans folk och får i hans hjord.
Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov. Tacka honom, lova hans namn!
Ty HERREN är god, hans nåd varar i evighet, hans trofasthet från släkte till släkte.”
Psa 100:1-5

Artikeln ovan från AskNoah berättar att Yom Kippur är en högtid för det judiska folket, inte för noachider.
Jag är väldigt glad för att Gud har givit mig och andra icke judar sju ganska enkla bud att följa, men samtidigt kan jag sakna gudstjänster och ritualer som ger uttryck för den andliga upplevelsen. Det enkla livet som noachid passar mig bra men jag har full förståelse för att det finns noachider som vill leva sitt liv mer så det liknar judisk livsföring.
Hur som helst, nästa högtid är det Succot och då föreslår Rabbi Yoel Schwartz att noachider kan göra mer. Idag ska jag be lite extra kring personliga förbättringsområden. Ett ljus brinner även här hemma (men inte som en mitzva) för att påminna mig om att denna dag är också den sjunde dagen i veckan.

/ Niklas

Annonser

Den starka judiska identiteten och särprägeln har gjort att Torahn har kunnat bevaras genom årtusenden. Att fira shabbat är ett bud som i Bibeln är givet till Israels folk. Detta bud präglar starkt judars livsföring och rytm varje vecka.
Därför är det är nog så att detta bud har starkt har kommit att förknippas med den judiska identiteten och den nationella sammanhållningen som judisk nation. Det är därför inte självklart att icke judar, noachider, ska fira shabbat, särskilt som Tanakh inte påbjuder detta för andra än judar.

Shabbatens unika judiska prägel gör att noachider ofta rekommenderas att hellre hålla sjundedagsvila än att fira Shabbat.
– Oklahoma B’nei Noach Society har en guide på sin hemsida för firande av den sjunde dagen. Där rekommenderas att noachider som firar Shabbat avviker från judisk praxis på något sätt (ex genom att tända ljusen på ett annat sätt än judar gör), just för att betona att Shabbat är ett unikt judiskt bud. Därigenom blir shabbaten en sjundedagsvila för noachider. En noachid bryter inte mot något bud om den håller en sjundedagsvila som avviker från judars shabbat, för noachider är inte påbjuudna att hålla shabbat.
– I något radioprogram från Noahide Nations/Israel national radio har jag uppfattat att noachider kan hålla alla bud i Torahn som vanliga judar håller, inklusive shabbaten, under förutsättning att man gör på rätt sätt och för det behövs undervisning av en Rabbin.
Jag tänker att det är nog teoretiskt möjligt, men om men verkligen har en genuin längtan att praktisera judendomen på judars vis, varför konverterar man då inte?

Judendomen har många vackra bud och sedvänjor. Många noachider vill gärna praktisera judendomens sabbatsbud. De anför ibland att Jesaja 56 som förklaring till att de försöker fira Shabbat.
– Rashis kommentar till Jesaja 56 säger att den handlar om konvertiter. Den som konverterat till judendomen är till 100% jude och inte skild från det judiska folket.
– En annan tolkning av Jesaja 56 som jag har hört är att noachider inte är påbjudna att fira shabbat, nu, i denna tidsålder. Kapitlet berättar om en tid då människor ber i Templet. Det tredje Templet finns inte än, för där har muslimerna en av sina viktigaste moskeer. På något sätt kommer Gud ordna ett tredje tempel där, någon gång i framtiden och då kanske det är så att även noachider håller shabbat, som det står om i Jesaja 56.

Rabbi Yeshayahu Hollander skriver på Noahide Nations yahoo-grupp att i boken  ”Turchin, ”Shoneh Halakhot” [Teaching (or learning) Halakhot] which is a summary  of the previous interpretations of the Shulhan Aruch Orach Hayim, in Chapter 304  states clearly that a person who has accepted the Noahide laws may take upon  himself to observe Shabbat.” (http://groups.yahoo.com/group/NoahideNations/message/6278)
Böckerna ”The Rainbow Covenant” av Dallen och ”The Path of the Righteous Gentile” av Chaim Clorfene and Rabbi Yakov Rogalsky nämner inte att noachider skulle fira shabbat.
Så, den noachid som vill fira Shabbat och har kunskap om hur man gör det, den kan nog göra det men det är inget krav.

Många som lämnar kristendomen och dras till Judendomen genomgår en lång process där de först går med i olika messianska rörelser som betonar vikten av att hålla den skrivna Torahns bud och de menar att de buden gäller hela mänskligheten, inte bara det judiska folket som det står i Moseböckerna. Dessa personer försöker alltså vara Torah observanta samtidigt som de håller fastvid messianska trosuppfattningar.
När dessa personer släpper felaktiga uppfattningar om att det skulle ha funnits en särskild messias, Ha Moshiach, för ett par tusen år sedan, då är de redan inskolade i att fira Shabbat på ett sätt som ligger nära det judiska sättet. För dem är sjundedagsfirande något som väcker anstöt, för de har ofta under flera år kämpat med att fira shabbat så judiskt de kan.
Jag gick direkt från traditionell kristendom till att bli noachid. Jag insåg att det inte finns några profetior i Tanakh som förutsade att Gud skulle uppenbara sig i mänsklig gestalt eller att Gud skulle dö och återuppstå. Därför var jag aldrig med i några messianska rörelser som lär ut Torahn på ett annat sätt än judendomen gör och jag har ingen gammal vana att fira shabbat.

Personligen ser jag ett värde i att som noachid uppmärksamma den sjunde dagen. Dagar blir inte olika för att människor fyller dem med olika innehåll. Dagar och tider är olika för att Gud i Torahn har berättat att det är skillnad på den sjunde dagen eller på andra högtidsdagar, jämfört med övriga dagar. Om Gud gör skillnad på olika tider i Torahn, då ser jag ett värde i att som noachid uppmärksamma sjunde dagen på något sätt och att hålla reda på den judiska kalendern.

Jag praktiserar inget bud/mitzva kopplat till den judiska Shabbaten. Symboliskt tänder jag och min dotter, sedan några månader tillbaka, varje fredag ett ljus för att uppmärksamma att dagen är speciell, men jag saknar mer ingående kunskaper i hur judar tänder ljusen och firar shabbat. I dagsläget ha jag inga intentioner på att försöka härma den judiska shabbaten, när vi noachider inte i Torahn är påbjudna att fira Shabbat. Men om den messianska tidsåldern kommer och det tredje templet, må det ske snart, då kanske Jesajas profetia i kapitel 56 kommer gälla mig med.

Niklas

Judendomen är till stor del en religion som talar om hur man bör leva, i alla fall för Torah observnta judar. Många noachider vill väldigt gärna praktisera delar av judendomen som påverkar den personliga livsstilen mycket, såsom att hålla shabbat och kosher och undvika fläsk. Ibland känner jag mig nästan lite utanför i web-diskussioner som berör (om och) hur noachider ska praktisera detta. Faktum är att Bibeln eller den muntliga Torahn inte påbjudit andra än Israels folk att hålla kosher och shabbat. Om man lever enbart efter de grundläggande sju noachidiska buden är livsstilsförändringen för de flesta inte så stor. Få människor har problem med att låta bli att stjäla, mörda, begå incest eller tillbe annat än Gud och i Sverige har vi regler för slakt som gör att vi inte behöver vara oroliga att djuren inte var döda när de styckades. De yttre livsstilsförändringarna är likaså ganska små även om man uppfattar att noachider är ålagda att leva enligt 66 bud indelade i de sju kategorierna: http://www.noachide.org.uk/html/66_commandments.html

Som Svensk utmärker jag mig inte när jag undviker att gå till kyrkor, annat än för begravningar e d, för att inte passivt delta i ”avgudadyrkan”. I vårt land är det vanliga att inte gå i kyrkan. Andra märker inte heller om jag låter bli att ha opassande tankar om ”min nästas” hustru. Andra märker inte om jag låter bli att ta med pennor hem från jobbet. Jo, någon gång har några jobbarkompisar faktiskt frågat varför jag är så noga att betala för mig i kommunhusets kafeteria när jag kunde säga att jag arbetar där och ta gratis kaffe. Andra ser inte att jag har undervisning i mp3-spelaren från olika Rabbiner eller att jag hemma läser om judendom för noachider. Andra ser inte att jag på något sätt ber varje dag. Så, utåt sett är jag en riktig medel-svensson.

Att vara noachid blir vad man gör det till. Det område där jag gör något extra som påverkar min vardag det är att jag ber, på något sätt, varje dag. Noachider är inte ålagda att be (!) men om man gör det (vilket är naturligt för mig) då är man ålagd att rikta sin bön till Skaparen (d v s inte begå avgudadyrkan), Israels Gud, och att be respektfullt inför sin Gud (för att inte bryta mot budet att häda). När jag blev noachid hittade jag tidigt en websida om att be de böner som finns i Psaltaren, ungefär som Judar gör: http://www.noahide.com/prayer.htm Att be från Psaltaren var nytt för mig och det gör jag fortfarande ofta. Websidan http://www.noahide.com/prayer.htm som jag länkar till är bra när det gäller undervisning om bön, men på de andra sidorna på siten skriver web-författaren saker som jag absolut inte kan stå för. Med ambivalens länkar jag till den sidan, för det finns få andra sidor som så uttryckligt undervisar noachider om bön.

På senare tid har jag lyssant på undervisning om bön från både Rabbi Avraham ben Yaakov, http://www.azamra.org/ , och från Rabbi Lazer Brody, http://www.israelnationalnews.com/Radio/Author.aspx/4130 . Båda dessa Rabiner är har anknytning till den tradition som starkt betonar undervisningen från Rabbi Nachman från Breslev om daglig personlig bön. Jag tror denna tradition, Breslev, kan vara värdefull för fler noachider, just för att betoningen på fri bön passar så bra för oss som inte är ålagda att be på något särskilt sätt. Den senaste tiden har jag bett mer med fria ord, direkt från hjärtat till Hashem. Det gör gott. Jag blir mer glad. Jag börjar få nya några tankar, fortfarande dock lite diffusa, om hur jag ska hantera en knepig omständighet i mitt liv. Gud svarar på bön i små göromål i vardagen och jag har en glädje i att knyta ann till Gud. Folk som inte står mig nära tycker nog att jag är vanlig, väldigt vanlig, men de vet ju inte omfattningen som min religion har i mitt liv. Det är ingen hemlighet att jag tror på judendomen eller lever efter de grundläggande bud som gäller hela mänskligheten. Jag är väldigt tacksam till Gud för att det går att kombinera ett väldigt vanligt Svenskt liv med att ha ett aktivt, levande religiöst liv.

Shalom!

Niklas

Det gäller att prioritera det som är viktigt i livet. Jag har i närmare 20 år haft detta som ett personligt ledord. Ibland tänker jag det men kan inte uttala det. Säger man att det gäller att prioritera det som är viktigt i livet, då riskerar man låta sarkastisk om man talar om någon som gör definitivt helt fel.

Sveriges första självmordsbombare, som utför dådet här, missade definitivt målet för sitt liv. En pappa som väljer att ta livet av sig själv och försökte döda oskyldiga människor. Hade han valt att bara vara pappa hade han gjort något gott.

För några månader sedan diskuterade jag med en muslim om synen på mord, självmord och terrorhandlingar. Vi var rörande överens! Det är alltid fel att döda oskyldiga människor.

Det finns ganska tydligt formulerade riktlinjer i den noachidiska litteraturen om när man får döda andra. Det är när man dödar i självförsvar.
Om nöden kräver det kan man tvingas döda en person innan den person hinner döda andra. Hade det funnits underättelser om självmordsbombaren hade polisen (eller någon annan) inte varit mördare om de avslutat hans liv med en kula i huvudet innan han hann utlösa bomben. Den som dödar för hindra en mördare räddar liv.

Det som behövs för att alla ska kunna leva tillsammas på den här jorden är att vi har en grundläggande etik som alla kan vara överens om. De noachidiska buden är Judendomens svar på hur vi ska få en tryggare värld. Ett av buden säger att det behövs välfungerande rättssystem i alla länder, för annars tar folk lagen i egna händer. Andra bud reglerar hur vi beter oss gentemot varandra. Att vi inte stjäl, mördar och att vi går att lita på i relationer.

Världen skulle inte nödvändigtvis bli fredligare om alla trodde som jag gör. Världen blir fredligare när alla lever enligt den grundläggande etik som omfattar hela mänskligheten:

De sju Noachidiska buden är:
– Ha inga andra gudar än Gud! (Avgudadyrkan)
– Förbanna och vanhedra inte Gud! (Blasphemy)
– Mörda inte.
– Inled inte sexuellt osunda och /eller sexuellt omoraliska beteenden.
– Stjäl inte.
– Ät inte djur levande eller delar av levande djur.
– Verka för ett välfungerande rättsväsen där du bor.

/ Niklas

För ett par dagar sedan diskuterade jag de noachidiska buden med en kristen kvinna. Hon kunde köpa att det de sju buden underlättar tolkningen av 1 Mosebok. Att synd och lagbrott existerade långt innan Sinai.

Kain syndade när han dödade Abel:

”Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne.” 1 Mos 4:7

Abraham levde efter Guds bud:

”Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar.” 1 Mos 26:5

Det finns stora skilnader mellan (noachidisk) judendom och kristendom. Det var inte läge att gå in i detaljer, men jag är glad att jag fick möjlighet att skicka med henne en detalj. Judendomen är väldigt tydlig med att man tror att Gud är En:

Hör, Israel! HERREN, vår gud, HERREN är en. 5 Mos 6:4

Det innebär att Gud inte bara är den En-de guden. Gud är till sin natur En. Gud är inte delbar i flera delar, såsom kristna som tror på sin obibliska treenighetslära gör. Gud är en. Det finns inte en del i Gud som är en människa, som de tror. Att be till en människa, som vissa kristna ber till Jesus är därför avgudadyrkan. Dessutom står det i Bibeln att Gud inte är en människa:

”Gud är icke en människa, så att han kan ljuga, icke en människoson,” 4 Mos 23:19

Så jag var glad att jag fick möjlighet att berätta att det från mitt perspektiv är fel att be till människan Jesus, för det är en form av avgudadyrkan. (Dessutom hänvisade jag till deras ”Fader vår”-bön som lär att man ska be till Gud, ”fadern”.)

Alla religioner har sina uppfattningar och tycker ofta att de andra har missuppfattat saker och ting. Denna punkt rörande treenigheten och Jesus är dock så avgörande att vissa i Judendomen menar att Kristendomen är en form av avgudadyrkan, till skillnad från Islam (som har missuppfattat vissa saker).

/Niklas

Jag har fram till förra inlägget aldrig skrivit om politik. En anledning är att jag älskar Judendomen och då särskilt noachidisk judendom samtidigt som jag inte känner mig hemma i politiskt konservativa kretsar (jag är tämligen opolitisk). Jag uppfattar att ortodox judendoms företrädare ofta står nära konservativa politiska värderingar.

Synen på Israel är en fundamental fråga i sammanhanget. Jag uppfattar Israel som en legitim stat som har rätt att försvara sig mot angrepp (ex raketangrepp från Gaza) för att rädda liv i Israel (enligt det noachidiska budet att inte döda), men tycker inte jag behöver vara politiskt konservativ.

Vissa noachider går väldigt långt i sin kärlek till staten Israel och Israels religion och de uttrycker sig ibland som om personer, som med en svensk skala befinner sig politiskt i mitten mellan höger och vänsterpartier (som jag ungefär), är fiender som måste bekämpas.
Det gör mig bekymrad och sorgsen!

Det som spelar någon roll är om människor håller de sju noachidiska buden. När kommunister fanns bröt de mot budet att inte stjäla genom att staten beslagtog privat egendom. Men om vänsterfolk lever efter de sju noachidiska buden spelar det ingen vilken politisk ideologi de bekänner sig till.

Många politiska partier har en liberal syn på sexualitet. Det är inte något problem för en noachid så länge man ser till att inte ägna sig åt incest och avhåller sig från analsex mellan män som bibeln förbjuder (det sista kanske provocerar något).

Jag har även stött på fientlighet mot Islam från amerikanska noachider (som har haft anknytning till drabbade vid 9/11 attentaten). Om alla muslimer levde efter det noachidiska budet att det är förbjudet att mörda oskyldiga människor då hade dåden vid World Trade Center aldrig hänt.
Judendomen lär att den enda gång man får döda är i försvar, för att rädda liv.

Det kommer en tid då mänskligheten vänder sig till Judendomen:

Zec 8:20 Så säger HERREN Sebaot: Än en gång skall folk komma hit, ja, många städers invånare.
Zec 8:21 Och de som bor i den ena staden skall gå till den andra och säga: ”Låt oss gå och bönfalla inför HERREN och söka HERREN Sebaot, jag själv skall också gå.”
Zec 8:22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN.
Zec 8:23 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

När mänskligheten vänder sig till Judendomen och börjar leva efter de sju buden då kommer en tid av fred, den messianska tidsåldern. Freden kommer bero på att folk lever efter de sju buden, inte på att alla kommer har samma politiska åsikter.

/ Niklas

Bloggandet går på lågfart, utan intention att göra några stora inlägg eller förändringar. Bloggen fyllde en funktion för mig under mitt första år som noachid. Den sporrade mig att lära mig mer om Judendomen och den gav mig några värdefulla kontakter.

Jag är fortfarande nybörjare, men jag är klar med att byta religion och världsbild. Kontakterna på ett par olika webforum med andra noachider och med Rabiner känns (känns) viktigare än att blogga. Viktigast för mig är nog att fortsätta lära mig mer. Jag laddar hem mp3-er från olika siter, ex Noahidenations.com, och jag läser eller deltar i diskussioner med andra noachider.

Judendom är till stor del en livsstilsreligion, snarare än en religion tros.sats-religion. De sju noachidiska buden är kategorier av fler bud. Jag lever mitt liv i huvudsak efter följande 66 bud: http://www.noachide.org.uk/html/66_noachide_laws.html

Dessutom ber jag nog mer än vad en Svensk ”medel-Svensson” gör och när jag ber är det ofta från Psaltaren utifrån judisk tradition.

 

Det finns några saker en noachid inte får göra, som jag inte gör. Jag hämtar listan från http://www.becomingjewish.org/7laws.html :

“1) Observing Shabbat in the same manner as the Jews;

2) Observing the Jewish holy days in the same manner as the Jews;

3) Studying the parts of the Mishnah/ Talmud that are not related to the B’nei Noach mitzvot;

4) Writing a Torah Scroll;

5) Receiving an aliyah;

6) Making, writing, or wearing tefillin”

Så, att lära mig mer om judendom, be och leva efter buden för mig, det är min religion. /

Niklas

Just nu lyssnar jag på ett intressant program som gick för ett par veckor sedan på Tovia Singers show från Arutz 7 där Jim Long interviewas: http://www.israelnationalnews.com/Radio/News.aspx/1497

/Niklas

Varje år på årets första dag, på Rosh Hashanah, granskar och bedömer Gud alla människor och dömer om de ska få skrivas i Livets bok ett år till.
Inför Rosh Hashanah är det därför viktigt att granska sitt eget liv, försöka gottgöra det man gjort fel. Har man något otalt med andra är det hög tid att försöka försonas och gottgöra om man har orsakat lidande eller skada. Det är även viktigt att granska i hur hög omfattning man har levt efter de bud Gud har givit mig att följa.

Jag kommer printa ut de 66 buden som ingår i de sju Noachidiska budens kategorier och begrunda i vilken omfattning jag har följt dem. (http://www.noachide.org.uk/html/66_noachide_laws.html )
Det kan vara så att jag måste göra en plan inför nästa år för hur jag mer ska leva enligt de bud jag är ålagd.

Ät en god måltid med familjen eller vänner. På ett av NoahideNations forum hittade jag flera inbjudningar för noachider att delta i.
En grupp som jag läste om i Texas kommer ex att träffas för att först ha en ceremoni och sedan gå på en lokal restaurang och äta. Ceremoni innefattar att de ska gå till ett vattendrag där det finns mycket fisk och kasta i bröd i vattnet, för att symbolisera hur synderna förs bort. De ska stå vända österut och stänka vatten över sina huvuden och kommer citera Psalm 103:12 ” Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss”. Sedan skulle de gå ut och äta.

Psalm 47 uppges vara lämplig för Noachider att läsa på Rosh Hashanah (http://www.curriculum.noahidehomeschool.org/resources/roshhashanah.pdf). I denna psalm nämns ”Folkens främsta samlas som Abrahams Guds folk”, Ps 47:10. Med ”Folkens främsta” avses rättfärdiga icke judar enligt Rabbi Shlomo Yitzchaki som levde i Frankrike på 1100-talet.

I Synagogorna över hela världen kommer man blåsa i bockhorn, Shofar. Noachider har inget bud om att de måste besöka en synagoga för att höra när man blåser i hornen, men är inte heller förbjudna. Har man möjlighet att besöka en synagoga kan gärna göra det, men kom ihåg att anmäla ditt besök några dagar i förväg (viktigt).
Ljudet av Shofar ska påminna människan att vända sig till Hashem.

Hur bedömer Gud en noachid? Noachider är ålagda att leva efter de sju noachidiska buden, som alla säger vad vi inte ska göra. Gud granskar oss alltså utifrån i vilken utsträckning vi inte bröt mot de sju buden. Dessutom ser Gud till det goda vi gjort mot andra i praktiska handlingar eller när vi ger till välgörenhet.

Jag har inte ännu planerat helt hur jag ska fira Rosh Hashanah. Eventuellt besöker jag en synagoga.

/ Niklas

Jag fick en fråga av en läsare som handlade om jag tror på Jesus och på vilket sätt noachidisk judendom skiljer sig från messiansk kristendom.

Texten nedan är från mitt svar:
—————————————

Jag försöker jämföra min tro på noachidiskt judendom med traditionell kristendom och messiansk kristendom. Du får ett långt personligt svar.

Om Jesus
Nej, jag har inte kvar någon tro på Jesus. Jesus är irrelevant för mig. Jesus var inte den särskilde kommande messias som kallas Ha Mashiach, för han hade inte ämbetet kung (av Davids ätt) (Jer 23:5), han återuppbyggde inte templet (Jer 33:15-18) och han förde inte hem de sista judarna i förskingringen. Kristna säger att Jesus ska göra detta vid sin återkomst, men det kan man säga om alla misslyckade f d messiaskandidater. Jesus sade vissa bra saker, men också stolligheter om att han är ett med fadern, vilket strider mot Tanakh/gamla testamentet som säger att Gud inte är en människa. Detta byggde den traditionella kristendomen vidare på närde skapade treenighetsläran på 300-400-talen.

I judendomen är det absurt att påstå att Gud är en människa:
”Gud är icke en människa, så att han kan ljuga, icke en människoson, så att han kan ångra något. Skulle han säga något och icke göra det, tala något och icke fullborda det?”, 4 Mos 23:19.

”Ty jag är Gud och inte en människa, helig är jag ibland er, och med vrede vill jag ej komma.”, Hos 11:9.

I evangelierna kallas Jesus ofta för ”människosonen”, ex Mat 8:20, samtidigt som Psaltaren 146:3 säger:
”Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.”.

Vad jag uppfattat tror messianskt kristna vanligen att evangeliernas Jesus (/Jeshua) var messias, men en människa och inte Gud d v s de tror inte på treenighetsläran. Vissa messianer tror bara på Mateusevangeliet som de reviderat och gjort en egen version av som de kallar Matihahu (eller något liknande).

Traditionell kristen tro gör gällande att Jesus död på korset var ett syndoffer för mänsklighetens synder, men det är befängt. Tanakh/gamla testamentet är negativt till alla former av människooffer och offren fick efter ökentiden endast utföras på ett enda ställe i Israel, som Gud utvalde, och det var i det allra heligaste i Tabernaklet/Templet (se 5 Mos 12).

”den plats som HERREN, er Gud, utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning skall ni söka och dit skall du gå. Dit skall ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde,” 5 Mos 12:5-6.

Jesus offrades inte i templet och han var människa, alltså kan hans död inte försona synder. Jesaja 53 brukar kristna invända och säga att det talar om Jesus död, men alla andra ställen då Jesaja skriver om ”Herrens tjänare” är det tydligt att han talar om Jakob, Israels folk, se https://noachid.wordpress.com/2008/11/08/jesaja-53/ .

Jag tror inte Jesus var messias och han sade/gjorde inte något annat som gör honom relevant så jag tror därför inte på nya testamentet. Jag bryr mig varken om traditionell kristen tolkning av nya testamentet eller messianska kristnas tolkningar av nya testamentet. Jag tror bara på Tanakh, som kristna kallar gamla testamentet.

Vilka bud gäller?
Noachider och messianskt kristna och traditionellt kristna skiljer sig fundamentalt åt när det gäller synen på vilka bud icke judar, människor av andra folk än judar bör följa. Det var denna punkt som fick mig att lämna kristendomen. Jag läste bl a Psalm 1 och Psalm 119 där det i klartext står hur vist det är att följa Guds bud och hur mycket de som skrev älskade Guds bud. Vilka bud gäller då för mig?

Traditionella kristna hänvisar till Paulus (Rom 13:8-10) som menar att om man älskar sin nästa, praktiserar ett enda bud, uppfyller man alla bud, men jag var inte nöjd med det svaret. Guds bud och stadgar är eviga men kristna bryr sig inte om dem för dels har de kärlek för sin nästa och dels blir de förlåtna om de struntar i dem genom att de tror Jesus blod försonar synd. Traditionellt kristna tar alltså inte Guds bud på allvar. Dessutom struntar de i de uttryckliga påbud om bud för judekristna och hednakristna i Apostlagärningarna kap 15 och kap 21. Apostlagärningarna 15 säger att fyra bud, som har stor likhet med de sju noachidiska buden, är de som gäller för hednakristna och Apg 21 berättar att judekristna ska leva enlig de bud som den judiska traditionen föreskriver. Traditionellt kristna försöker därmed upphäva de eviga bud som Gud givit Israels folk ex ”Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund.”, 2 Mos 31:16. Tror man på Tanakh/GT då förstår man att i evighet ska judarna hålla Sabbath varje vecka.

Traditionellt kristna kan inte acceptera och tro på Apg 21 för då är de tvingade att underordna sig rabinsk kunskap och auktoritet om hur judar bör leva rörande sabbater och högtider. Istället beslutades på 3-400-talens kyrkomöten att judar som konverterade till kristendomen var tvungna att sluta följa buden som Gud gav dem på Sinai. Tragiskt.

Messianskt kristna har insett att det är positivt att följa buden i Tanach/gt, men de har en helt egen uppfattning om vilka bud icke judar ska följa, som inte stämmer med vare sig judendomen eller den traditionella kristendomen eller med Apg 15 och Apg 21. De har tagit judendomens lista med 613 bud och försöker tillämpa dem i sitt eget liv. De vill att icke judar håller många bud som judendomen anser är unikt givna till Israels folk och inte till andra folk.
I judendomen menar man att många bud gäller bara Israels folk. Många passager i de fem Moseböckerna inleds med stycken som ofta lyder ungefär så här: ”Och Herren talade till Mose och sade ”Säg till Israels folk”…” ex 3 Mos 6:19, 3 Mos 7:28, 3 Mos 11:1 etc.
Messianska kristna menar att de genom att tro på Jeshua så är de ”inympade” i judendomen (med hänvisning till en passage Paulus skrev om inympning) och att buden för judar därför gäller även dem som inte är judar. Jag har skrivit ett inlägg om att jag inte uppfattar mig vara inympad här (https://noachid.wordpress.com/2009/07/14/inympad-nej-inte-jag/ ). Det finns ingen som helst grund i Tanakh/gt om att människor skulle kunna bli ”inympade” eller konverterade till judendomen genom att tro på Jesus eller vad han påstås ha gjort.

Messianskt kristna kallar Jesus för Jeshua och använder många termer som låter hebreiska. De firar de judiska högtiderna, men med sin egen prägel som försöker koppla dem till Jeshua/Jesus. Många messianer är nog uppriktiga i sin tro och religionsutövning, men från judiskt håll uttrycks ofta misstankar om att dessa rörelsers egentliga syfte är att missionera och omvända judar till kristendomen.
I judendomen är det viktigt att hålla buden för de är eviga påbud från Gud. För traditionellt kristna gör det varken till eller från om de håller buden, och juden Paulus höll buden bara när han umgicks med judar (skenheligt) enligt ex 1 Kor 9:20. Han tog sig rätten att strunta i de eviga lagarna som hans folk hade fått av Gud på Sinai. Buden är inte viktiga för traditionellt kristna. Med det perspektivet är det lätt att misstänka att syftet med de messianska rörelserna är just att missionera om Jeshua till judar, för kristna tror att det är endast genom tron på honom som frälsning ges. Man gör som Paulus och pressenterar ett laglydigt evangelium när man umgås med judar och andra lagivrare, men struntar i lagarna annars (i resten av kristendomen). Det viktiga i kristendomen är att tro på Jesus, inte vilka bud folk följer.

I judendomen tror man att även icke judar som lever ett gott liv, i enlighet med de bud som Gud givit hela mänskligheten, de har sin beskärda del i den kommande världen, Olam Haba. Men det måste man läsa i den muntliga Torahn ex står det om de sju buden i Sanhedrin 58b i Talmud. Den muntliga traditionen skrevs ned när judarna spreds över världen så att den inte skulle förloras, men den lärdes in muntligt från Sinai till dess nedtecknande under de första århundradena modern tidräkning.

På 1200-talet sammanfattade Maimonides (som även kallas Rambam) följande om buden för icke judar:
”Every person that agrees to carry out the seven Mitzvot of the children of Noah, and does this in a careful manner, is a righteous gentile, and has part in the world to come, meaning that he carries this out because G-d has ordered him to do so in the Torah, through Moses.” Melachim-Kings (8:11), Rambam

Noachider tror på judendomen utan att konvertera till judendomen. Vid konvertering blir man en del av Israels folk och får leva efter de bud som gäller för judarna. Annars lever man efter de bud som sammanfattas i de sju kategorierna (https://noachid.wordpress.com/2009/08/17/sju-kategorier-av-bud/). Judendomen menar att ett minimum är att sju bud gäller hela mänskligheten, men att de kan utökas till mellan 30 och 66 bud.
Traditionell kristendom säger att endast ett bud gäller hela mänskligheten, messiansk kristendom att väldigt många bud gäller hela mänskligheten och Apostlagärningarna 15 (en kristen text) att fyra bud gäller icke judar. Judendomen går inte till några extremer.

I judendomen är det en form av avgudadyrkan att hitta på egna bud eller religiösa högtider för sig själv eller andra och tro att de har något religiöst värde att följa dem. På samma sätt är det inte tillåtet att icke judar hittar på att de skulle ha någon som helst religiös vinning av att följa bud som givits till specifikt till judarna. Sådant är förbjudet (Yerusha Le Yacov, Talmud Bavli).
Jag är varken jude, kohein (av prästsläkt härstammande från Aron) eller kvinna och håller därför inte deras bud. Judar håller sabbat, har böneschalar, lindar vid bön läder-remmar längs armarna och sätter dosor på huvudet med Torah-texter. Det är unika bud endast givna till judarna. Jag kan hålla sjundedagsvila och be, vilket är positivt, t o m använda Psaltaren som bönebok som judar gör, men jag försöker absolut inte hålla bud för judar. Jag är icke judisk man och försöker inte praktisera några reningscermonier för judiska kvinnor (kvinnliga noachider är inte föreskrivna några reningsbad heller). Även judiska män är föreskrivna vissa reningsbad, men inte icke judar. Jag är inte en kohein (= präst av Arons släkt) och läser självklart inte välsignelser som koheins ska läsa eller utför inte cermonier som bara de får utföra. Jag försöker lära mig mer om buden som är givna till min kategori av människor, icke judisk människa. Jag har några gånger läst delar i Talmud, men bara för att kolla upp passager relevanta för noachider. Jag studerar inte kosherlagstiftning, sabbatsvilans regler, renhetslagar etc för de är inte relevanta för mig. Jag hittar på en egen annan religion om jag påstår att de buden har något religiöst värde för mig. Mer bud är inte alltid bättre.

Jag får äta både vanligt Svenskt kött, kosher-slaktat och halall (muslimskt slaktat), så länge djuren varit döda när de styckades (d v s jag får inte äta en del som kommer från ett levande djur). Skaldjur är helt ok också. Budet att inte äta en del som styckats från ett fortfarande levande djur gäller i huvudsak däggdjur, men alla djur bör i möjligaste mån avlivas snabbt och så smärtfritt som möjligt (ex kräftor är svåra att avliva men det går ganska snabbt när de läggs i kokande vatten men de bör inte ligga i vattnet under tiden vattnet värms upp).
Jag får ha skägg och vilken frisyr jag vill, så länge jag inte börjar tro att det har något religiöst värde att ha någon särskild frisyr. För judiska män finns det bud i Bibeln som innebär att de kan ha ett religiöst värde av att inte skära av skägget med rakkniv (men rakaparat och trimmer går bra för dem också).

Jag får hedra mina föräldrar (svårt ibland men jag jobbar på det). Jag får ge till välgörenhet. Jag får visa Gud, min skapare, min högaktning genom att försöka förverkliga min potential som Gud har nedlagt i mig. Jag får försöka att leva medvetet i varje stund, bejaka livet och försöka föra in mer helighet i världen.

Hoppas du fått en bild av vad det är, och inte är, att vara noachidisk troende och praktiserande i judendomen.

/Niklas