You are currently browsing the monthly archive for augusti 2009.

Jag fick en fråga av en läsare som handlade om jag tror på Jesus och på vilket sätt noachidisk judendom skiljer sig från messiansk kristendom.

Texten nedan är från mitt svar:
—————————————

Jag försöker jämföra min tro på noachidiskt judendom med traditionell kristendom och messiansk kristendom. Du får ett långt personligt svar.

Om Jesus
Nej, jag har inte kvar någon tro på Jesus. Jesus är irrelevant för mig. Jesus var inte den särskilde kommande messias som kallas Ha Mashiach, för han hade inte ämbetet kung (av Davids ätt) (Jer 23:5), han återuppbyggde inte templet (Jer 33:15-18) och han förde inte hem de sista judarna i förskingringen. Kristna säger att Jesus ska göra detta vid sin återkomst, men det kan man säga om alla misslyckade f d messiaskandidater. Jesus sade vissa bra saker, men också stolligheter om att han är ett med fadern, vilket strider mot Tanakh/gamla testamentet som säger att Gud inte är en människa. Detta byggde den traditionella kristendomen vidare på närde skapade treenighetsläran på 300-400-talen.

I judendomen är det absurt att påstå att Gud är en människa:
”Gud är icke en människa, så att han kan ljuga, icke en människoson, så att han kan ångra något. Skulle han säga något och icke göra det, tala något och icke fullborda det?”, 4 Mos 23:19.

”Ty jag är Gud och inte en människa, helig är jag ibland er, och med vrede vill jag ej komma.”, Hos 11:9.

I evangelierna kallas Jesus ofta för ”människosonen”, ex Mat 8:20, samtidigt som Psaltaren 146:3 säger:
”Förliten eder icke på furstar, icke på en människoson, han kan icke hjälpa.”.

Vad jag uppfattat tror messianskt kristna vanligen att evangeliernas Jesus (/Jeshua) var messias, men en människa och inte Gud d v s de tror inte på treenighetsläran. Vissa messianer tror bara på Mateusevangeliet som de reviderat och gjort en egen version av som de kallar Matihahu (eller något liknande).

Traditionell kristen tro gör gällande att Jesus död på korset var ett syndoffer för mänsklighetens synder, men det är befängt. Tanakh/gamla testamentet är negativt till alla former av människooffer och offren fick efter ökentiden endast utföras på ett enda ställe i Israel, som Gud utvalde, och det var i det allra heligaste i Tabernaklet/Templet (se 5 Mos 12).

”den plats som HERREN, er Gud, utväljer bland alla era stammar för att där fästa sitt namn, denna hans boning skall ni söka och dit skall du gå. Dit skall ni föra era brännoffer och slaktoffer, ert tionde,” 5 Mos 12:5-6.

Jesus offrades inte i templet och han var människa, alltså kan hans död inte försona synder. Jesaja 53 brukar kristna invända och säga att det talar om Jesus död, men alla andra ställen då Jesaja skriver om ”Herrens tjänare” är det tydligt att han talar om Jakob, Israels folk, se https://noachid.wordpress.com/2008/11/08/jesaja-53/ .

Jag tror inte Jesus var messias och han sade/gjorde inte något annat som gör honom relevant så jag tror därför inte på nya testamentet. Jag bryr mig varken om traditionell kristen tolkning av nya testamentet eller messianska kristnas tolkningar av nya testamentet. Jag tror bara på Tanakh, som kristna kallar gamla testamentet.

Vilka bud gäller?
Noachider och messianskt kristna och traditionellt kristna skiljer sig fundamentalt åt när det gäller synen på vilka bud icke judar, människor av andra folk än judar bör följa. Det var denna punkt som fick mig att lämna kristendomen. Jag läste bl a Psalm 1 och Psalm 119 där det i klartext står hur vist det är att följa Guds bud och hur mycket de som skrev älskade Guds bud. Vilka bud gäller då för mig?

Traditionella kristna hänvisar till Paulus (Rom 13:8-10) som menar att om man älskar sin nästa, praktiserar ett enda bud, uppfyller man alla bud, men jag var inte nöjd med det svaret. Guds bud och stadgar är eviga men kristna bryr sig inte om dem för dels har de kärlek för sin nästa och dels blir de förlåtna om de struntar i dem genom att de tror Jesus blod försonar synd. Traditionellt kristna tar alltså inte Guds bud på allvar. Dessutom struntar de i de uttryckliga påbud om bud för judekristna och hednakristna i Apostlagärningarna kap 15 och kap 21. Apostlagärningarna 15 säger att fyra bud, som har stor likhet med de sju noachidiska buden, är de som gäller för hednakristna och Apg 21 berättar att judekristna ska leva enlig de bud som den judiska traditionen föreskriver. Traditionellt kristna försöker därmed upphäva de eviga bud som Gud givit Israels folk ex ”Israels barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt förbund.”, 2 Mos 31:16. Tror man på Tanakh/GT då förstår man att i evighet ska judarna hålla Sabbath varje vecka.

Traditionellt kristna kan inte acceptera och tro på Apg 21 för då är de tvingade att underordna sig rabinsk kunskap och auktoritet om hur judar bör leva rörande sabbater och högtider. Istället beslutades på 3-400-talens kyrkomöten att judar som konverterade till kristendomen var tvungna att sluta följa buden som Gud gav dem på Sinai. Tragiskt.

Messianskt kristna har insett att det är positivt att följa buden i Tanach/gt, men de har en helt egen uppfattning om vilka bud icke judar ska följa, som inte stämmer med vare sig judendomen eller den traditionella kristendomen eller med Apg 15 och Apg 21. De har tagit judendomens lista med 613 bud och försöker tillämpa dem i sitt eget liv. De vill att icke judar håller många bud som judendomen anser är unikt givna till Israels folk och inte till andra folk.
I judendomen menar man att många bud gäller bara Israels folk. Många passager i de fem Moseböckerna inleds med stycken som ofta lyder ungefär så här: ”Och Herren talade till Mose och sade ”Säg till Israels folk”…” ex 3 Mos 6:19, 3 Mos 7:28, 3 Mos 11:1 etc.
Messianska kristna menar att de genom att tro på Jeshua så är de ”inympade” i judendomen (med hänvisning till en passage Paulus skrev om inympning) och att buden för judar därför gäller även dem som inte är judar. Jag har skrivit ett inlägg om att jag inte uppfattar mig vara inympad här (https://noachid.wordpress.com/2009/07/14/inympad-nej-inte-jag/ ). Det finns ingen som helst grund i Tanakh/gt om att människor skulle kunna bli ”inympade” eller konverterade till judendomen genom att tro på Jesus eller vad han påstås ha gjort.

Messianskt kristna kallar Jesus för Jeshua och använder många termer som låter hebreiska. De firar de judiska högtiderna, men med sin egen prägel som försöker koppla dem till Jeshua/Jesus. Många messianer är nog uppriktiga i sin tro och religionsutövning, men från judiskt håll uttrycks ofta misstankar om att dessa rörelsers egentliga syfte är att missionera och omvända judar till kristendomen.
I judendomen är det viktigt att hålla buden för de är eviga påbud från Gud. För traditionellt kristna gör det varken till eller från om de håller buden, och juden Paulus höll buden bara när han umgicks med judar (skenheligt) enligt ex 1 Kor 9:20. Han tog sig rätten att strunta i de eviga lagarna som hans folk hade fått av Gud på Sinai. Buden är inte viktiga för traditionellt kristna. Med det perspektivet är det lätt att misstänka att syftet med de messianska rörelserna är just att missionera om Jeshua till judar, för kristna tror att det är endast genom tron på honom som frälsning ges. Man gör som Paulus och pressenterar ett laglydigt evangelium när man umgås med judar och andra lagivrare, men struntar i lagarna annars (i resten av kristendomen). Det viktiga i kristendomen är att tro på Jesus, inte vilka bud folk följer.

I judendomen tror man att även icke judar som lever ett gott liv, i enlighet med de bud som Gud givit hela mänskligheten, de har sin beskärda del i den kommande världen, Olam Haba. Men det måste man läsa i den muntliga Torahn ex står det om de sju buden i Sanhedrin 58b i Talmud. Den muntliga traditionen skrevs ned när judarna spreds över världen så att den inte skulle förloras, men den lärdes in muntligt från Sinai till dess nedtecknande under de första århundradena modern tidräkning.

På 1200-talet sammanfattade Maimonides (som även kallas Rambam) följande om buden för icke judar:
”Every person that agrees to carry out the seven Mitzvot of the children of Noah, and does this in a careful manner, is a righteous gentile, and has part in the world to come, meaning that he carries this out because G-d has ordered him to do so in the Torah, through Moses.” Melachim-Kings (8:11), Rambam

Noachider tror på judendomen utan att konvertera till judendomen. Vid konvertering blir man en del av Israels folk och får leva efter de bud som gäller för judarna. Annars lever man efter de bud som sammanfattas i de sju kategorierna (https://noachid.wordpress.com/2009/08/17/sju-kategorier-av-bud/). Judendomen menar att ett minimum är att sju bud gäller hela mänskligheten, men att de kan utökas till mellan 30 och 66 bud.
Traditionell kristendom säger att endast ett bud gäller hela mänskligheten, messiansk kristendom att väldigt många bud gäller hela mänskligheten och Apostlagärningarna 15 (en kristen text) att fyra bud gäller icke judar. Judendomen går inte till några extremer.

I judendomen är det en form av avgudadyrkan att hitta på egna bud eller religiösa högtider för sig själv eller andra och tro att de har något religiöst värde att följa dem. På samma sätt är det inte tillåtet att icke judar hittar på att de skulle ha någon som helst religiös vinning av att följa bud som givits till specifikt till judarna. Sådant är förbjudet (Yerusha Le Yacov, Talmud Bavli).
Jag är varken jude, kohein (av prästsläkt härstammande från Aron) eller kvinna och håller därför inte deras bud. Judar håller sabbat, har böneschalar, lindar vid bön läder-remmar längs armarna och sätter dosor på huvudet med Torah-texter. Det är unika bud endast givna till judarna. Jag kan hålla sjundedagsvila och be, vilket är positivt, t o m använda Psaltaren som bönebok som judar gör, men jag försöker absolut inte hålla bud för judar. Jag är icke judisk man och försöker inte praktisera några reningscermonier för judiska kvinnor (kvinnliga noachider är inte föreskrivna några reningsbad heller). Även judiska män är föreskrivna vissa reningsbad, men inte icke judar. Jag är inte en kohein (= präst av Arons släkt) och läser självklart inte välsignelser som koheins ska läsa eller utför inte cermonier som bara de får utföra. Jag försöker lära mig mer om buden som är givna till min kategori av människor, icke judisk människa. Jag har några gånger läst delar i Talmud, men bara för att kolla upp passager relevanta för noachider. Jag studerar inte kosherlagstiftning, sabbatsvilans regler, renhetslagar etc för de är inte relevanta för mig. Jag hittar på en egen annan religion om jag påstår att de buden har något religiöst värde för mig. Mer bud är inte alltid bättre.

Jag får äta både vanligt Svenskt kött, kosher-slaktat och halall (muslimskt slaktat), så länge djuren varit döda när de styckades (d v s jag får inte äta en del som kommer från ett levande djur). Skaldjur är helt ok också. Budet att inte äta en del som styckats från ett fortfarande levande djur gäller i huvudsak däggdjur, men alla djur bör i möjligaste mån avlivas snabbt och så smärtfritt som möjligt (ex kräftor är svåra att avliva men det går ganska snabbt när de läggs i kokande vatten men de bör inte ligga i vattnet under tiden vattnet värms upp).
Jag får ha skägg och vilken frisyr jag vill, så länge jag inte börjar tro att det har något religiöst värde att ha någon särskild frisyr. För judiska män finns det bud i Bibeln som innebär att de kan ha ett religiöst värde av att inte skära av skägget med rakkniv (men rakaparat och trimmer går bra för dem också).

Jag får hedra mina föräldrar (svårt ibland men jag jobbar på det). Jag får ge till välgörenhet. Jag får visa Gud, min skapare, min högaktning genom att försöka förverkliga min potential som Gud har nedlagt i mig. Jag får försöka att leva medvetet i varje stund, bejaka livet och försöka föra in mer helighet i världen.

Hoppas du fått en bild av vad det är, och inte är, att vara noachidisk troende och praktiserande i judendomen.

/Niklas

Annonser

Matisyahu är en chassidisk ortodox jude och musiker, med en röst som liknar Bob Marleys. Musiken är riktigt bra. Kanske borde fler ultra ortodoxa ägna sig åt poppulärmusik. Det kan helt klart vara en bra kombination.

http://www.matisyahuworld.com/

/Niklas

Judendomen handlar mer om livsstil, att följa Torah, snarare än trossatser som man bekänner sig till. Men buden för noachider är ofta ganska enkla att leva efter. Jag frågade därför en annan noachid, en kvinna i södra Sverige, hur är noachidisk judendom främst är en livsstil och inte en tro för dig? Hur yttrar det sig i ditt liv?

Detta är svaret jag fick:

——
”Jag har faktiskt funderat på det samma och kommit fram till vad som är kärnan för mig.

ATT FÖR IN HELIGHET

För min del är det nog allra främst som rabbinen sammanfattade så bra: Ökad medvetenhet. Att försöka höja sig i helighet i varje vrå i vardag och helg. Att se an en ny dag med förhoppning, att se skönhet i det lilla, att vara medveten i handling – även när man äter: njuta av maten, vara glad över den, duka fint, vara tacksam ( det är grundtanken med kosher också). Man för då in helighet i sitt liv.

Han sa även nåt som man kanske inte ens tänker på: Om man är disträ eller rastlös så kan man nästan omedvetet sitta och plocka sönder en mugg på Mc Donalds. Det är förstörelse. Det är att inte var medveten och det är onödigt och rätt meningslös sysselsättning. Det samma gäller om man av bara farten repar blad på en promenad. Det är förbjudet inom judenom då det är att göra skada. Brist på respekt ( i det här fallet för nåt som lever).

Att var stund har sin heliga tid, att inte bara irra runt. Stanna till och inse vad man gör i olika manövrar.

ATT LÄRA, LÄRA UT/KORRIGERA

Jag anser också att jag som noakid visar Gud och judendomen respekt via att lära mig deras vägar: Hur gör de? Hur tänker det? Vad är den etiska grundtanken? Hur vill Gud och judarna att jag ska bete mig som deras medmänniska?

Även via att lära om judisk historia, om deras högtider och seder, antisemitism – vad som hänt under olika epoker och i olika länder.

Och via detta försöka återberätta för andra då det finns så enormt mkt missförstånd om judendomen ( främst via kristendomen som vi talat om). Då korrigerar man och rättar till. Hjälper till som noakid är min tanke samt att judendomen värnar om ökad kunskap på alla plan – att studera.

BÖN/TACKSÄGELSE

Sen borde jag bli betydligt bättre på tacksägelser. Hm. Jag ber bön mest när jag är mår dåligt eller sånt. Jag är medveten iaf ( skratt) och ska försöka bättra mig.

Min nya tanke är nu att fördjupa mig i den judiska maten – gräva fram och testa recept som har med högtiderna främst att göra. Helst skulle jag vilja se vad som är typiskt sefardiskt osv. Om det är spansk influens i maten och sådär. Jag åt ju koshermat då jag var i Israel och det var jättegott. Fick vara med judiska pensionärer på kvällen och dansa och äta mat. Hur kul som helst! Jag fick lära mig dansa judisk dans till Hava Nagila bl.a.

JUDISKA KALENDERN

Jag följer sen den judiska kalendern då deras högtider känns betydelsefulla för mig. Under året medvetandegör jag inombords (medvetenhet igen…). Jag färskar upp minnet inför högtiderna och jag firar på mitt eget lilla sätt.

Jag älskar julen ( via underbar julig barndom) men har tagit bort allt kristet ur den. Inga betlehemsstjärnor, änglaspel eller Jesusbarn eller krubbor för min del! I fönstret har jag en sjuarmad menorah för att för min egen del mer se det judiska och oftast infaller ju högtiden Chanuka vid den tiden. Vi ska ju inte fira allhelgona eller andra såna högtider och absolut inte nyskapa nåt eget – basen är judendom och man ska vara medveten om att judarna har sina mitsva och vi noakider har våra bud.

Sen är det nog Jom Kippur jag känner mkt starkt för (och tiden dess innan). Inte med fasta och så men tanken med Teshuvah; Botgöring, introspektion, tillbakablick. Jag summerar, jag ber och jag badar symboliskt dess innan för renings skull. Att be om förlåt till den man kanske gjort illa och även kunna förlåta andras oförrätter.

Vad man kan tänka på är att man inte ska fira Shabbat (el annat) på samma sätt som judarna – då Gud gav dem Shabbat. Men man kan helighålla, visa respekt. Man kan ju vara med dem som jag var på shabbatsmåltiden som inleddes fredag kväll. Om man har tur att bli bjuden på nåt sådant. Vore kul att få vara med hemma hos nån! Fredag kväll är ju väldigt ihopkopplat naturligt med vila efter en arb. vecka, man pustar ut, njuter och man har s.a.s fredagsmys så jag tycker det faller ganska naturligt!

Man kan gå på gudstjänsten om man bor eller är i närheten av synagogan, äta gott med tända ljus, tacksägelse, läsa i Torah och vila. Men inte göra den detaljordning som judarna har ( kvinnan tänder ljusen, Challah osv). Det är rek. att kalla dagen för den sjunde dagen som det står i bibeln och inte säga att man firar sabbat/har sabbatsvila öht. Och ingen tefiliin eller eller tzizit och vi ska inte alls undvika arbete som de gör.

Man kan helt enkelt vara sig själv som Noakid! Ha en Gudstro på den Ende Guden, leva det liv man lever men med mer judisk influens – med basen i judendom. Försöka leva mer medvetet, mer etiskt. Judendomen för mig är en etisk livsstil varav Gud vill att jag ska leva så gott och rätt som möjligt. Och sist men inte minst: Nåt som också ska genomsyra ett judiskt leverne är tzedakah – att hjälpa andra och att göra välgörenhet.

——
Tack för en utförlig beskrivning av hur det kan vara att vara noachid!

/Niklas

PS. Svaret publiseras med tillstånd från noakiden som skrev. DS.

Jag har inte skrivit mycket på senaste tiden. Jag har återupptagit mina bönevanor jag hade innan semester, med daglig bön från Psaltaren. Känns gott! Jag har saknat det faktiskt,samtidigt som noachider inte är ålagda att be på något specielltsätt.

Jag har några gånger skrivit att de sju noachidiska buden egentligen är kategorier som innefattar andra bud. Vissa som visat bloggen intresse verkar tycka att det är alldeles för få bud jag följer (ex när olika typer av s k Messianska kristna) och andra som tycker att det är jobbigt att följa bud, de bryr sig inte om att kontakta mig.

Kolla in följande länkar:
http://www.noachide.org.uk/html/30_noahide_laws.html
http://www.noachide.org.uk/html/66_noachide_laws.html

Tur för mig att mitt försök att ympa kaktusar i somras misslyckades (se lista 1, bud 17 i första länken). Jag vill ha ett par långsamväxande köldtålig form av pelarkaktusar (Trichocereus pasacana och Oreocereus celcianus) från norra Argentina på balkongen året runt. Det tar många år bara att få dem att bli hyggligt stora. De är bara några millimeter stora ett par månader efter att jag sådde dem. Så jag prövade att ympa en på en snabbväxande kaktus lämplig för ympning, men jag misslyckades. Ympen tog inte.
Jag får lov att kolla upp detta bud. Kanske måste jag ”vända om” och ta avstånd (s k Teshuva) från just detta, att ympa växter.

Ärligt talat, det är mer slumpen än moral som gjort att jag inte har ägnat mig åt hypridavel av husdjur (se bud 15, första listan, första länken) utan har hålllt mig inom arten. Hybridiseringar (ofta fertila) förekommer bland fågelhobbyn, akvarie fiskodling och i reptilhobbyn. Dessutom, tamkatten antas ha uppkommit som en hybrid mellan ett par olika mindre vildkatter som egyperna höll i templen, men inte kan väll tamkatter vara förbjudna? Röda kanariefåglar fick genen för röd färg från en sydamerikansk fink o s v. Jag får kolla upp detta bud också.

/Niklas

…mer än ord.

Illustrationer från boken ”The Rainbow Covenant” av M. Dallen ligger ute på nätet. Genom att bläddra igenom dessa bilder på ett par minuter får man en snabb bild av vad noachidisk judendom eg är.

http://www.1stcovenant.org/pages/cartoons_000.htm

/Niklas

Det är lördag. Det betyder sabbat, men inte för mig. Sabbat är ett unikt judiskt bud. Det står inte någonstans i Bibeln att människan ska hålla sabbat, bara att Israels folk, judarna, ska hålla sabbat. Noachider håller inte sabbat. Vissa håller sjundedagsvila, men inte för att det är något krav. Vissa kallar t o m sin sjundedagsvila för att de firar sabbat, men de ser till att avvika från det sätt judar håller sabbat.
Trots att rabinerna avråder icke judar från att hålla sabbat finns det vissa noachider som absolut ändå vill fira sabbat som judar gör. Om jag förstått det hela rätt (jag firar ju inte sabbat) så tänder de ljusen så som den judiska traditionen föreskriver för judar.
Oklahoma B’Nei Noach Society har en bra manual på sin websid för noachider som vill fira en sjundedagsvila som liknar sabbat.

Att äta middag med sin familj, att vila en dag i veckan och att studera Torah det är absolut inte fel för noachider, men vi bör inte göra det till en sabbat. Den som hittar på bud som Gud inte har givit den människan och menar att det har ett religiöst värde, den har hittat på en egen religion vilket är en form av avgudadyrkan. Nej, jag tror enbart på de bud Gud har givit icke judar i Bibeln och den judiska traditionen.

I en av mp3-erna av med Rabbi Tovia Singer som finns på Noahide Nations websida ger han en intressant tolkning av varför kristna har sin vilodag på söndagen (efter sabbaten) och muslimer håller fredagen speciall (innan sabbaten).
Rabbi Tovia Singer menar att Gud har absolut kontroll över allt som sker i världen. Judarna är de enda som ska hålla sabbat, alltså fick de andra världsreligionerna ha sina vilodagar på andra dagar!

Rabbi Tovia Singer sätter även in det hela i ett större perspektiv. Mer än hälften av världens befolkning tror på något sätt på judendomens skrifter i Tanakh, men som kristna eller muslimer. Detta är en del Guds plan för att alla folk ska ha en chans att upptäcka visheten i judendomen och kunna närma sig Gud via judendomen:

Zec 8:22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skall komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem, och de skall åkalla HERREN.
Zec 8:23 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

Att ”gå med” innebär inte att vi icke judar ska hålla sabbat som judar. Det finns passager i Bibeln som möjliggör att i framtiden i den messianska tidsåldern, när templet är återuppbyggt, då kommer icke judar som lever i Israel (s k Ger Toshav) kunna hålla fler bud än de sju noachidiska. Eftersom jag inte ännu lever i den tidsåldern och inte befinner mig i Israel så behöver jag inte bry mig om de reglerna just nu.

/ Niklas

Jag har sista veckan på lång-semestern. Min fyraåriga dotter är med mig. Jag måste erkänna att det är skönt att vara noachid och inte ortodox jude. Det skulle ha gått att leva som en ortodox jude även som ensamstående pappa, men som noachid är det betydligt enklare. Vi har en skön semester. Igår var vi och hade skoj i Örebro.

Inom judendomen har en period som kännetecknas av sorg över att templen inte längre finns pågått några veckor. Det är inget jag uppmärksammat. Jag har inte läst att någon rabin har tagit upp detta skulle gälla för noachider. Tvärt om läste jag på asknoah.org uppfattningen att noachider bör undvika fasta.

Semestertid ställer högre sociala krav på att träffas och umgås med släkten. Jag har vid något tillfälle tidigare skrivit att det är ett par personer i min släkt som jag inte uppfattar att relationerna fungerar smidigt med. Detta har aktualiserat budet att hedra sin mor och far.

Att hedra sin mor och far är egentligen ett bud inom kategorin att inte vanhedra Gud, ett noachidiskt bud. Att ha fått livet är en kombination av att Gud och föräldrarna som har givit mig livet. Att visa aktning för sina föräldrar och Gud handlar om att vara tacksam för livet.

Min mor blev ledsen när jag åkte ifrån ett sammanhang som jag inte uppfattade positivt, särskilt inte för min dotter. Det var faktiskt så att min mor, som är sekulär kristen, tyckte att jag skulle hedra min mor och min far för att det står i Bibeln.
Men jag åkte inte i vredesmod och jag talade inga hårda ord. Jag hade även försökt att komma till rätta med det som jag inte fattade som positivt. I rent allmänmänskligt bemärkelse tycker jag att jag hanterade situationen hyggligt, meeen…

Jag vill inte bara vara en allmänt hygglig människa. Jag vill leva efter Guds bud för mig som noachid. Jag kommer faktiskt rådfråga en rabin i frågan. Jag har ingen regelbunden kontakt med någon enskild rabin. Massor av web-siter på nätet har olika ”Ask the Rabbi”-tjänster. Jag kommer använda mig av en sådan tjänst eller maila en rabin specialiserad just på torah-perspektivet i familjefrågor.

En givande läsning om att hedra sin far och mor fann jag här: http://www.meaningfullife.com/personal/home/Honoring_Parents_who_donDIVt_seem_to_Deserve_Honor.php

/ Niklas